torsdag 22 februari 2018

Nytt år, nya möjligheter

Det blir glesare och glesare mellan gångerna jag är här inne... Så får det vara, finns så mycket att göra istället för att hänga vid datorn hela tiden ;)

Men en liten uppdatering tar vi nu ändå!
Huset är sålt och de nya ägarna väntar på att få ta över. Känns som att det blev rätt köpare, det känns gott ändå.
Jag har själv hittat ett nytt boende, den 6/4 går flyttlasset till Alingsås. Ett fristående bostadsrättshus kommer jag att flytta in i, och det känns helt underbart! Lite tråkigt bara är att vänta så länge på inflytt... men det är inte så mycket att göra åt det. Men hade väldigt gärna flyttat mycket tidigare. Sjukt jobbigt att gå och bara vänta... är så färdig med detta stället som jag kan bli. Det är trevligt här och här har vi haft det bra, men jag är färdig och längtar verkligen härifrån nu. Känns rent av jobbigt att vara här och att det är över en månad kvar... Man tiden går fort. Det intalar jag mig i alla fall. Det ska blir så skönt när allt är klart, när man har landat i det nya och fått släppa det gamla. Just nu är det ett konstant stresspåslag som bara är så jobbigt att leva med... 

Har inte tagit tag i packning och så förrän denna veckan, har ju inte direkt vart tvungen till det, och har inte orkat det heller, vart sjuk en del, i bland annat en elak lunginflammation. Satsat i övrigt mycket tid på jobbet, det är så galet kul!! Är numera stationsansvarig samt hygienombudsansvarig. Finns massor att ta tag i inom dessa områdena! Så utöver det vanliga jobbet ute på bil är det lite till. Superkul!! Har jag det bästa jobbet?? JA!! :)
 Träning har jag fått avstå från, tänker inte hamna där jag var i somras (även om jag typ gjort det i samband med lunginflammationen, blev körd till akuten av kollegorna med en pulsfrekvens på 170 igen... infektionsutlöst... obehagligt.. men bättre nu), tänker att jag ska komma igång lite smått efter flytten, innan är det så mycket annat som måste göras... ytterligare en sak som gör att jag längtar tills att ha flyttat! Saknar den aktiva livsstilen jag vande mig vid innan augusti... Men den kommer åter. Efter flytten.

Pluggat en del under hösten, ytterligare 2 kurser är avklarade i specialistutbildningen. Nu lägger jag den på is, för nästa kurs börjar alldeles snart och totalkrockar med flytten... Så tyvärr får detta vänta till nästa termin. Surt... Får göra klart allt till nästa år istället!

Har massor med planer för framtiden och känner mig väldigt förväntansfull och längtar! Massor!! Men det är inte utan att jag är frustrerad. Känner att det inte behövs mycket för att tippa mig över kant just nu. Allt är så långdraget. C flyttade ut i Januari och jag bor här helt själv tillsammans med katterna. Vilket nog är tur, det enda jag vill vara just nu är att vara själv. Det är hur underbart som helst! Det är jag och katterna, som får hjälpa till och balansera upp mig ;) Enda gången jag känner mig stabil är när jag är på jobbet.. och det är väl tur det ;) Men det kommer att bli bra. Snart så!! Nedräkning pågår!!

Och här ska jag bo!!


tisdag 7 november 2017

Förändringar


Vad vore livet utan just förändringar?
Lugnt och beräkneligt? Förmodligen. Men i vissa fall är de ofrånkomliga.

Hämtat mig från augustis bravader har jag i det närmaste gjort, äter fortfarande lite mediciner då blodtrycket och pulsen bestämde sig för att bli kroniskt förhöjda, men det ska vara på tillbakagång. 

Annars i vardagslivet är det inte sig likt. 
Det är dags att flytta. Efter 17 år ihop kommer vi gå skilda vägar här hemma. Inget otalt med varandra. Utan snarare tvärtom. Vi är mer överens nu än tidigare. Det talar väl för att det är ett rätt beslut att ta. Huset ska säljas. Jag och katterna kommer att flytta snäppet närmare Göteborg, vart vet jag inte än, letar med ljus och lykta. Inte helt lätt det där. Men det kommer att ordna sig. På något vis. 
Hönorna har redan fått flytta, hittade fina hem till alla så det känns bra. 

I grund och botten känns detta bra, även om det är rörigt just nu. Så fort jag vet vart vi kommer att bo kommer det känns lite mer strukturerat. 

Om någon vet nåt så får ni hojta till! Letar allt från i Göteborg till Härryda kommun, Lerums kommun, Alingsås kommun... Bollebygd är jag färdig med nu. Vill vidga vyerna lite, även om det inte är långt, men vill ha en nystart och utgå från något nytt. Tänker mig kanske en bostadsrätt i ett radhus i ett lugnt område så småningom. Känner mig faktiskt riktigt färdig för ett bra tag framöver när det kommer till hus. Vill inte ha allt som det innebär att ha ett hus omkring mig. Inte än på länge i alla fall. 
Det kommer bli bra. Lite rörigt med allt nu bara. Men det ordnar sig.


tisdag 22 augusti 2017

När man minst anar...

Jaja, lite bakslag kan alla få, men ibland kan bakslaget bli av en lite större kaliber än vad man tror...
Att träna är inte alltid till godo... Om man inte lyssnar på kroppen kan den slå bakut, och det kan den göra på väldigt ett obehagligt sätt.

I våras hade jag en kraftig infektion i luftvägarna, typ ända uppifrån och ner, och den höll i sig i 6-7 veckor. Sen efter behandlingar tänkte jag att jag var ok, och körde igång med träning. Problemet var bara att jag inte kom upp i samma kondition igen som innan infektionen. Vilket gjorde mig frustrerad, så körde på ännu hårdare med både konditionspass och styrketräningspass. Men inget större resultat. Kunde vissa veckor tycka att det gått riktigt bra, för att veckan efter inte orka något, knappt ta sig runt i lugnt tempo på rundan jag annars springer.
Men men, bara att köra på, någon gång lossnar det, eller?


Eller så går det inte alls bra. För ett par veckor sedan kände jag av att pulsen ökade väldigt mycket bara efter 500 meters promenad, så fick tagga ner och gå jättelugnt och fick korta ner rundan till hälften. Blev sjukt trött och orkade helt enkelt inte. Men la ingen vikt vid det, vilade på dagen och åkte och jobbade natt senare, mådde ok då. 
Men under kommande vecka vart jag trött, så pass att jag inte tränade alls. Jobbade på som vanligt, kände inte nåt konstigt då, men trött.

Så på fredagen åkte jag till jobbet på kvällen, fick reda på att bilen var ställd till 21.30 då det var omändringar med kollegor, så var själv en stund. Så tänkte att jag går och lägger mig, tröttheten satt ju i, och det vart ju dags att jobba fredagsnatt så...


Efter en kvart kanske, slumrat till lite vaknar jag av att pulsen rusar. Bara sådär. Och den rusar på bra. Låg kvar och väntade på att det skulle gå över. men nej. Så gick ner till bilen, tänkte mest kolla hur fort det gick, så kopplade på puls-pox mätaren och det landade på 154... och sakta stigande... Jaha? Varför då da?

Kan upplysa att man inte mår alls bra när det går så fort. Kopplar upp ett EKG på mig själv, då är pulsen uppe i 170... och fortsätter uppåt.. Hjärtat blir väldigt pressad av att gå så fort, så det var inte ett helt rent EKG heller att se på. Sitter och väntar på att det ska ge sig.. Nej nej. Inte det... Skickar mess till Jennie, som mest bara försöker få mig att inse att jag inte kan sitta där... Nähepp, jag är ju själv? Eller ja, inte egentligen, brand är ju inne, men kunde inte komma upp, för ben och armar är bortdomnade och yrseln var ett faktum... Så satt där jag satt...

Ringde till min kollega jag jobbar med i vanliga fall när jag inte är sommarplacerad, visste att han jobbade och de kom, fick åka med i "min", men inte som vanligt, utan som patient denna gång... De körde mig till akuten Mölndal. Där blev jag kvar under några timmar. Pulsen lugnade sig något, men inte tillräckligt för att de skulle vara nöjda, 100 i vilopuls, och 120-130 så fort jag ställde mig upp. Så inlagt på HIA, hjärtintensiven... Där vart jag konstant uppkopplad så de kunde följa allt som hände.
Dagen efter fick jag göra diverse tester, ultraljud av hjärtat som visade ett helt friskt hjärta, och ett arbetsEKG som visade bra utfall, det var fortfarande vilopulsen som inte var bra, annars inget konstigt, så vad beror detta på då?


Domen blev; sviter av infektionen i våras. Jag har inte lyssnat, har inte låtit kroppen läka. Kört på för hårt. Kroppen har svarat med att bli stressad och visar detta med att pulsen har gått upp till en konstant för hög nivå, kalium blivit för lågt (en viktig komponent i hjärtverksamheten). Får nu äta betablockerare, en medicin som hjälper till att hålla nere pulsen (påverkar även blodtrycket, vilket har vart bra innan, så kan få lite blodtrycksfall nu, lite läskigt, men inget farligt), ska göra detta i tre veckor. Nu har jag även träningsförbud i fyra veckor, snart avverkat två av dem och jag är sjukt frustrerad. Men piggare. Får "underhållsträna", men inte under några omständigheter maxa pulsen. Så har kommit igång med promenader, för jag KAN INTE vara still längre. Tänker att jag i nästa vecka ska lägga in nåt enkelt styrkepass. Men jag kommer ta det lugnt. Jobba får jag göra, om jag lyssanar på hur kroppen mår. Passande nog hade jag bara ett par arbetspass förra veckan, vilka jag var hemma från, och denna veckan så har jag redan jobbat mina pass, gjort schemabyten. Så jobbar inte förrän på lördag.
Fyra veckor efter detta hände ska jag på återbesök på hjärtmottagningen på Mölndal, samma läkare följer upp, kanonbra. Nytt EKG då, nya blodprover. Se så att kroppen hämtat sig, och få nya bud på hur jag går vidare, om kroppen är redo för att träna på lite mer. 

Jag är mycket piggare nu än på länge, och jag tänker att jag snärt är tillbaka på banan. 
Men tro mig, jag kommer att vara försiktig. För detta var sjukt läskigt, inte fattat innan hur man mår av en skenande puls... man mår inte gott... inte för att jag vart särskilt orolig under tiden, men obehagligt, det lovar jag att det var!

Det jag allra mest vill säga med detta är att ge fan i att träna hårt innan nån eventuell infektion är helt utrensad!! Lyssna på att kroppen försöker säga att den inte är redo. Låt det ta tid att komma tillbaka, bli inte sur för att det inte går lika bra som innan, låt kroppen läka!! För fasiken vad arg kroppen kan bli. Att hjärtat blandar sig i, ja, det är inte att leka med. Hade jag fortsatt hade det slutat sämre. Hjärtmuskelinflammation vart nästa. Dit hade jag inte kommit, men dit tänker jag inte komma heller. Så det så. 
Med andra ord, jag kom väldigt lindrigt undan med detta, även om det var en obehaglig upplevelse. En varningssignal. Och den tar jag på allvar denna gången. 
Det jag är mest glad för är faktiskt att jag var på jobbet när detta hände. För jag är jag, och jag tror inte jag hade kollat upp det så snabbt då. Hade nog väntat ett tag, om det inte gett sig, självklart kollat, men annars väntat tills det hände en ytterligare gång. Så tur i oturen att jag var på jobbet helt enkelt!! Och behöver jag säga; jag har världens bästa jobb? Med världens bästa jobbarkompisar? De som blivit fantastiska vänner som ställer upp i vått och torrt? Med allt från värmande ord till att komma till avdelningen med saker? Och ordna att jag kommer tillbaka till stationen när jag blir utskriven? Alltså. Bäst!!
Alla hemmavid är jag så tacksam för, vänner familj och alla djuren. Alla finns där. 
Detta tillsammans gör att jag kan inte vara gladare!! Kanske kunde vara lite mindre rastlös ;) Men så länge humöret är på topp funkar det ;)

Jaja, testat på den andra sidan av vården, att vårdas, istället för att vårda...

onsdag 28 juni 2017

Sommartider hej hej!!

Tänk vad tiden går fort! 
(så ofta som jag säger det måste betyda att jag är gammal;) )


Men nu är sommaren här och jag har till och med semester! Är inne på min sista vecka nu, så tre veckor är redan avklarade. En vecka har spenderats i Spanien tillsammans med Jennie, helskönt men väääldigt varmt! Vi hade riktigt gött, sola, bada, läsa, läsa, sova, spela yatzy och äta var väl det vi gjorde ;) Lite bilutflykter med. Dock hade vi bägge lite svårt för värmen ca 30 grader varje dag... Ska erkänna att jag helt klart föredrar vårt ostadiga klimat här hemma i Sverige ;) Det plus att jag (vi) efter några dagar hade hemlängtan, haha ;) Men vill inte ha resan ogjord, vi hade det toppen! Men nu kan utlandssemester dröja 8-10 år innan det är dags igen, för hur gött det än var att vara iväg, desto bättre var det att komma hem!! (Sen att jag har en stark ångest när det kommer till flygningen där man kan summera det stresspåslagen med en puls på 150 slag per minut i några timmar både på dit och hemresan gör det inte bättre att resa, värsta jag kan utsatta mig för frivilligt!!)


En dagstur till Danmark slog vi till med i vårt arbetslag inför sommaren med, en helt fantastisk dag, längesedan jag skrattat så mycket under en hel dag som då ;)

Hemmavid renoverar vi vidare, snart är det klart i hall uppe, trappan och hallen nere. Lister och sånt där kvar. Det blir så fint!! Storstäd av huset står på listan de sista semesterdagarna nu, det är så skitet efter denna våren med byggdamm och allt sånt!!

Nytt projekt har jag på gång med, jag tänker ta C1-körkort, för medeltung lastbil. Bra att ha i jobbet, och bra hemma, då kan jag köra även mammas och pappas stora husbil om andan skulle falla på. På jobbet har vi några större bilar, bland annat en IVA-bil som kräver C1-kort, och ibland får vi transporter med den, är så surt att inte få köra då... Så det ska rådas bot på! Speciellt nu när jag inte har något att plugga på, kartprovet för larmförare blev jag godkänd på, så nu får även jag tuta och blinka på vägarna, och tentan i akutmedicin barn och ungdom fick jag VG på, så är allt i fas med allting! Sökt in till ytterligare två kurser i höst, även dom delar av specialistutbildningen. I mitten av juli vet jag om jag kommit in på dom. Tror inte det ska vara något problem. 

Nä, ska släppa datorn nu, den som jag endast numera har öppen när jag betalar räkningar, dags att ge sig ut på den dagliga promenaden! Skönt att ha vart ute innan det blir för varmt!

Och så ska vi fira Beata och Doris, för idag fyller de 8 år!! Ja jösses vad tiden går!! ;)
Grattis mina små godingar!!





måndag 10 april 2017

One down, two to go

Och där kom resultatet!!
På tentan alltså. Och tro't eller ej, Godkänd!!

Var verkligen inställd på att göra den igen. Var helt säker på att det skulle hänga på håret, att den inte skulle vara godkänd. Det var min känsla. Ska bli spännande att hämta ut den och se vad jag svarat egentligen, detta tentatillfället är som ett svart hål, precis som alla andra tentor jag skrivit, ingen aning om vad jag svarat innan jag sett det ;) Men sån är jag, tentor och examinationer är inte min grej, jag bara stressar sönder över dem ;)

Nu är det två kvar i vår att klara av. Akutmedicin Barn och Ungdom och kartprovet för att bli larmförare på jobbet. Kommer prioritera plugget inför kartprovet. Dels vill jag ha det klart så jag är "komplett" och dels så känner jag spontant att jag kan behöva läsa på allt om barn extra mycket, så det gör inget om det blir omtenta på den. 


Men men, det går som det går, bara att se till att skapa de bästa förutsättningarna till att klara det, med andra ord, pluuuuugga!!!

Välbehövlig fikapaus igår med utsikt!!






lördag 1 april 2017

Tillbaka!

Jomen, var allt tillbaka på jobbet i veckan! Så gött! 

Nästan frisk, det går lite i vågor. Rösten har fått sig en bra törn av dessa veckorna så den raspar lite ;) Inte för att det hindrar mig från att tjata på ;) Halsontet kommer och går lite som det vill fortfarande, men håller sig hyfsat i schack nu, hostan likaså och bihålorna har invändingar fortfarande. Men i morse kände jag mig friskare än på länge, firade det med första löppasset på fleeera veckor!! Satsade på löpbandet på logen, bra, för då är det bara att kliva av om man känner att det inte går.. Men 30 minuter, 3.5 km i makligt tempo slog jag till med, kändes lagom att starta med efter så här långt uppehåll orsakat av sjukdom. Är sådär gott trött i kroppen nu :) Kan hända att det blir en stund imorgon med på bandet :) Nästa vecka blir det massa jobb och det ska bli så kul!! 
Pluggar på kartor just nu, larmförarutbildning och kartprov är satt till den 11/5, så bara att memorera... Lätt för den med sämsta lokalsinnet i stan ;) Men det går bättre och bättre att hitta!! 
Igår körde nästa högskolekurs igång med, Akutmedicin med inriktning barn och ungdom, ångrar inte en sekund att jag hoppade på den, barn är lite läskiga att vårda eftersom de skiljer sig i många lägen mot vuxna. Gott att få lite mer kött på benen när det kommer till dom!!

Tentan skrevs förra veckan för den förra kursen, och det kommer att hänga på håret där, rätt säker på att jag kommer att skriva den igen... Men vad fasen, det är bara att göra!!
Och för att göra det hela ännu roligare så skickade jag in ansökan om två ytterligare högskolekurser för hösten, den ena är en om handlar om vårdande i akutsituationer, den andra är akutsjukvård vid trauma. Båda ingår i vidareutbildningen för ambulanssjuksköterska, gött att kunna tillgodoräkna sig dessa när jag går den sedan! Planen är att ta den hela nästa höst. Skulle kunna söka in på den redan till hösten, men har inte bråttom, och framförallt är det skönt att läsa strökurser som sedan är avbockade när det väl gäller, lättare när man jobbar under tiden. Att jag vill pausa lite från plugg nästa vår är en annan anledning, det är en D-uppsats som ska skrivas på våren, är långt ifrån sugen på att sätta den än.... Och så ytterligare en sak.. det ska ju praktiseras under ett antal veckor. Då behöver man ta tjänstledigt de veckorna (ok, kommer väl hoppa in ströpass under tiden, men ändå), och innan dess måste ekonomin byggas på liiiite till. Det lär ju inte bli fett i plånboken då ;) 

Men som sagt, det är en senare femma, först och främst blir det till att plocka ut de kurser som man kan smidigt kan läsa som fristående! 
Nu återgår jag till mina kartor, trevlig helg på er!!


onsdag 22 mars 2017

Vill vill vill!!

Okej, jag vill dra igång projekt ute i trädgården nu. Det kliar i fingrarna! Mycket ska göras efter vintern, både gammalt och nytt. 

Framförallt vill jag börja vårstäda. Bara röja bort allt gammalt bös i landen, allt gammalt torkat, plocka, rensa. Vill börja nu!! 
Men jag får hålla mig lite. Tentan hägrar ju, enbart fokus på plugg just nu. Och vädret skiftar ju som vanligt, rätt ruggigt ute just nu, även om det är ganska milt. Och så kanske jag ska bli lite friskare. Vart ju på VC i måndags och gick därifrån med domen: kraftig luftvägsinfektion. Tur var bara att den inte nått ända ner i lungorna än, även om den var på god väg. Blev satt på dubbel (!) dos penicillin samt längre än vad som brukar vara satt... Så antar att jag har förklaringen till hur jag mått i detta. Fick inte jobba denna veckan heller. Men ska förhoppningsvis kunna göra det nästa vecka. Det återstår att se. Mår i alla fall lite bättre nu efter några dagar. Inte riktigt så jobbigt att andas och har inte längre feber dagligen, det är grymt gött!!

Så till helgen kanske jag är såpass att jag ska ta och ge mig ut i trädgården. Beror mest på vädret faktiskt. Är det ok så ska jag ut!! Är det inte det vågar jag mig nog inte mig på att utsätta mig för det än... Vill ju mest av allt tillbaka och jobba, så blir det till att fortsätta att kurera sig istället!!


tisdag 21 mars 2017

Inte då.

Beata tigger då aldrig. Nej nej. Inte om hon får säga det själv då ;)
Men faktum är att hon blir en helt annan katt när något som hon väldigt gärna vill smaka på kommer fram. Som min frukost idag till exempel. Yoghurt. Det är kattmat. Om något. Den annars tjatiga, väldigt gapiga, spralliga katten förvandlas till en tyst staty. Hon rör sig inte mycket, hon bara sitter där. Och INTE tigger. Jo ja tjena...

Stilstudie ;)
Lampan skulle kunna trilla ner jämne henne, hon skulle inte röra en fena ;) Och hon kan sitta såhär hur länge som helst!!






söndag 19 mars 2017

Tre som är nöjda i alla fall!

Jomen, dessa tre godingarna är väldigt nöjda med att jag är hemma och endast förflyttar mig mellan soffa och säng. Sen att de blir irriterade när jag får ett hostanfall och buttert går ifrån den bekväma katthögen där jag tydligen ska ligga i botten av, det får väl bli så ;) Det tar inte så lång tid innan de är tillbaka ;)
De får ha mig hemma i början av veckan med, fick ge mig och sjukanmäla mig på passet imorgon. Hur tråkigt som helst. Besviken och nästan lite tårögd. Vill jobba. Punkt. Men får väl se till att bli frisk nån gång, och har det inte gett sig mer än såhär (snarare blivit sämre denna veckan), ja, då blir det till att fixa ett nytt besök på vc och ge sig. Tänker att jag är åter och jobbar mot slutet av veckan ;)







lördag 18 mars 2017

Surar ihop

Nu är jag inne på femte veckan jag inte kunnat träna!! Jag är jättefrustrerad!! 
Förutom träningen har jag kört på som vanligt med jobb och vardag och så, men efter igår, satt ju på föreläsningar under dagen på skolan, så var jag helt däckad. Hostan ger sig inte!! Skulle egentligen ut med ett gäng på jobbet igår, men låg halvkvävd i soffan här hemma istället. Är helt enkelt sämre nu än innan jag fick både hostmedicin och kortison. 
Är jag inte bättre imorgon, det vill säga att jag orkar sitta upp lite längre stunder i taget kanske jag får inse att jag inte ska jobba på måndag... 
Var ju rätt sliten de senaste jobbnätterna i början på veckan, men är värre nu.. Vi hade en patient uppe på femte våningen första natten, hissen hade gått sönder så det var bara att knalla upp för trapporna.. efter tredje våningen undrade min kollega om jag behövde syrgas.... suck... Enveten som man är klampar man på. Patienten fick det den behövde (eller egentligen patienterna, det var en förlossning!) och kom in till sjukhus och de mådde bra. Inte jag dock. Det var då mina kollegor som övertalade mig att fixa första iden på vårdcentralen ;) Men nu... är sämre, så vi får väl se, Ska ta och gå ut lite om en stund, Lite frisk luft är inte dumt. Bara skrota runt lite på gården. Blir galen av att inte kunna röra mig. 
Och på måndag är det jobb. Vill verkligen dit!! Det är ju så roligt! Men ska orka ta mig från punkt a till punkt b utan att hosta sönder... så vi får se vad morgondagen bjuder på. 
Under tiden fortsätter jag att plugga de stunder jag är vaken. För tenta är ju på fredag... Hu!!
Trevlig helg på er!!

Bytte hårfärg häromdagen, så nöjd :)