Trevlig kväll!!

Vi blev bjudna på middag hos Gunilla och Björn ikväll, och det blev en kanonkväll :)

Efter vi ätit klart gicj jag och Gunilla ut och tog in hästarna, de kom glatt travandes när vi kom ut, härlig känsla att bli mött av dom två på det sättet!!

Imorgon väntar en ny promenad med dem, dagens träning var på volten, Minerva blev tömkörd oc Descarada jobbade i repgrimman, de gick super för båda!!

Framsteg med Descarada och Minerva!!

Idag blir det nåt helt annat, jag lämnar brand och skit åt sidan, så kör vi lite häst istället :)

 

För idag har vi vart ute på tur med hästarna igen! Vi var på en kortare promenad igår, eller ja, det var snarare en lugn ätarrunda, det gick bra, Descarada var lite pigg.

Idag tog vi en sväng bort till golfbanan och in på en skogsväg, vi var ute i en halvtimma. Gunilla red Minerva!! Minerva var helt lycklig, Gunilla med :) Som vi har väntat och längtat på detta, både vi och Minerva!!

Jag gick med Descarada, och idag så tog jag på henne träns under repgrimman. Hon har inte gillat tränset och bettet innan, och har var lite trasslig att tränsa men inte idag, då tog hon bettet utan protester! Tog av nosgrimman, så lite grejer på såhär i början är bara bra. :) Vi tror att hon har vart rätt dåligt behandlad förr, mycket tyder på det, och allt som har haft med tränset har hon tyckt vart väldigt jobbigt. Men hon gjorde inte nån större grej av det idag!! Allt vi försöker göra är att visa och få henne att förstå är att vi inte vill henne illa på något sätt, allt får ta sin tid, och allt ska vara positivt för henne. Och detta verkar fungera bra, för hon var inte alls så orolig över bettet idag, hon såg stundtals ut att vara helt obesvärad av det, bara när hon kom på att hon hade det i munnen som hon fipplade lite med det. Jag prövade att bara ta lätt i bettringarna då och då, och hon svarade med att tugga lite, kanon!! Det var först när vi kom tillbaka till stallet som hon ville bli av med det, då stod hon och gapade och bara väntade på att jag skulle plocka av allt. Men trots detta ingen stress!!

 

Hur bra kändes inte denna dagen då?? Helt kanon kan jag säga!!

Nu är det inte längt kvar innan vi kan rida ut på tur tillsammans :)

Underbart!!

 

Jag är så glad för dessa två underbara hästarna!! Detta fotot är från i höstas, nu har Descarada fått ett annat träns, som hon nu verkar trivas med.

Exakt en vecka sedan

Vid denna tiden förra veckan var det fullt pådrag här hemma med brandkår och ambulanser. Och jag kan inte fatta än. Mer än att det gick bra, trots allt.
Kanske kommer jag att lägga upp ett eller flera inlägg med exakt hur allt gick till och hur jag kände under de ögonblicken, de kommer säkert bli långa, men jag behöver pränta ner allt, och det lutar åt att det blir här. Måste få ett grepp om saker och ting.
Så ni får nog stå ut.

Imorgon blir det ytterligare en dag med sanering, skillnaden imorgon är att vi är hemma. Det känns lite lurt, att folk är hemma hos oss och grejar när vi är hemma. Men det är bra folk, så sett är det lugnt.
Kanske kan det bli klart i morgon, men troligtvis måndag. Helt ok.
Nya tag!!

Hemma igen <3

Vi fick flytta hem idag!!!
Hur skönt som helst :) Vi har haft det jättebra hos mamma och pappa, men hemma i sitt eget är alltid bäst.
Men än vill inte skallen fatta vad som hänt riktigt, så här skulle det inte bli och det verkar hjärnan tagit fasta vid, den är fortfarande kvar på torsdag, innan det började brinna. Att vi vart med om detta känns overkligt.
Men det har vi. Antar att det behöver bearbetas, för att man ska landa ordentligt.

Katterna verkar ha kommit till ro här hemma igen, de ser över sina domäner fortfarande, men de leker, äter och dricker samtidigt, så de känns ok. Skönt!!

Der är overkligt rent här nu. Så npn stor vårstädning behöver jag inte göra i år. Det är skönt, men jag hade trots allt föredragit att göra på det traditiolella viset, lite för mycket dramatik på detta sättet ;)

Dock är det ju köket kvar. Det är igenbommat, först på måndag bör det vara klart med sanering och ny spis och fläkt. Men det är ok. Det är en mindre grej, och ett kort tag.

Nu ska jag enbart slappa ikväll, och i morgon ta mig en sovmorgon, tröttheten sitter i. Får se hur det går med det, är säkert vaken tidigt. Men vad gör det, om man bara vaknar av sig själv :)

Ha en fin långhelg alla!!

En glad nyhet :)

Ikväll pös jag iväg till stallet en stund, har vart ett par vändor där dessa dagarna, men inga längre stunder. Just nu fixar jag inte dammet alls, luftrör och lungor behöver väl läka lite till. Men annars går det bra och hästarna är ett par lyckopiller, bara klappa och mysa lite är guld värt!!
Vi har det senaste haft en del sadlar hemma och testat på Descarada, men rätt uselt resultat. I förrgår var det nära att vi ville ge upp. Att det skulle vara så svårt att hitta en sadel?? Visst, det är svårt att hitta en till en häst som är helt platt över ryggen, knappt nån manke, fyrkantig men ändå rund... Vi fick låna Annas sadel för att se om den modellen passade. Men nej, den var för smal... Man skulle kunna tro att en sadel som passar en korsning nordsvensk/ardenner skulle kunna vara till och med för stor, men nejdå, vi har en tunna tydligen... Visst at hon tjock, men även när hon har gått ner i vikt kommer hon vara stor, hon är bred, och speciellt byggd.
Hur som helst, idag tog Gunilla hem en sadel rån Hööks som jag på eget bevåg bett dem ta in, mycket för att jag var nyfiken på hur den såg ut, det var inget köpkrav, då vågar man göra sånt ;)
Så det var den vi testade när jag var i stallet idag och tro det eller ej, första påläggningen såg bra ut! Så vi tog ut Descarada och Minerva på volten och ledde runt, Det såg fortfarande bra ut!! Så jag fick sprungit ett varv med henne (med ett visst flåsande) och ja, det verkade funka!! Så Gunilla tog sig en provrunda medans jag ledde runt :) Och det kändes bra :)
Det är första gången vi har suttit på henne sedan i höstas!! Och hon verkade gilla det!!
Även jag fick testa en runda och sadeln kändes toppen!! Och det gjorde Descarada med :)
Jag har verkligen längtat efter detta!! Red henne senast i höstas. Även Descarada verkade supernöjd, gick och gäspade när jag suttit av och såg nöjd och lycklig ut!! Hon verkade väldigt nöjd med sig själv :)
Detta var helt underbart för själen!! Detta var vad jag behövde, det var inte många minuter, men helt perfekta minuter :) Kommer leva på denna känslan länge!!

Vi kunde faktiskt inte tro att vi skulle få tag på en sadel nu, men nu har vi det, nu är vi på gång!!!

Vad skönt det var med ett avbrott från allt som har med branden att göra, behövde det mentalt. Nu känns det faktiskt lite lättare, skönt det. Nu är det bara till att hålla tummarna på att vi kan flytta hem i morgon!! :) Skulle vi inte kunna det så blir det med all sannolikhet på fredag, så det är inte så långt borta. Vi har det bra här hos mina föräldrar, men det är lite bökigt, och hemma är alltid bäst!!

Sanering påbörjad.

Nu hoppas vi på hemflytt på onsdag kväll, skulle vara grymt skönt! Helt hundra är det inte, men de trodde det. Men nåt kök kommer vi inte ha förrän nästa vecka förmodligen, men det går. Det är mycket som ska göras rent, och det görs noga. Det får ta den tid det tar, det är inte mer än det.

Jag har passat på att rensa jordgubbslandet idag när jag ändå inte kan vara inne och greja samtidigt som att förmågan till att fokusera är fullständigt på vift, väldigt bra terapiarbete för nerver som är halvt galna. Det är väl inte konstigt kanske...
Tar väl ett litet tag till innan allt faller på plats igen.
Så länge får ni stå it med att jag kommer mala detta här, en del av bearbetningen känns det som!

Äntligen är helgen över.

Detta har nog vart den absolut längsta helgen jag vart med om. Någonsin. Jag har aldrig önskat att en helg ska gå över så fort. Tiden har gått som i slow motion sedan i torsdagskväll, och än har jag inte riktigt fattat vad som hänt. Känns som det var minuter sedan vi släckte branden, fick ut oss och katterna och väntade in brandkår och ambulans. 

Fruktansvärt konstig känsla. 

I morgon kommer Brandsanering och påbörjar arbetet med hela huset, ska bli skönt att förhoppningsvis få flytta hem någon dag nästa vecka. 

Katterna har acklimatiserat sig i rummet vi bor i hos mina föräldrar, nu verkar de må bättre och ha kommit till ro. De har fått bi-ljud på lungorna, Gustaf har kollat dem, och de är satta på behandling, tre gånger om dagen ska de inhalera samma medicin som Beata har för sin astma. Enda gången jag tyckt att det funnits en fördel att Beata har astma, för jag hade ju så att behandlingen kunde börja redan 10 minuter efter att vi fått ut dem. Idag har de piggat på sig, och de ska kontrolleras om en vecka igen. 

Detta är behandlingen som ges efter att katt inandats brandrök, inhalationer och tid. Förhoppningsvis ska det ha gett med sig nästa vecka. Stackars kissarna, jag tycker så synd om dem för att de behövt vara med om sådana här hemskheter!! Men de är med oss, mår ok trots allt, och det är huvudsaken.

Min dator har fått sig en känga av röken, testar den idag igen, egentligen bara för att ladda över måste-ha-saker till pinne-minne. I övrig så gråter jag inte om det klappar ihop, det är ett ting, ingen levande varelse. Så det så. Testade igår att blogga via mobilen, och fortsätter nog med det ett tag framöver, så ni får ha överseende med att det ser lite konstigt ut, så som det gjorde igår, för jag vet inte hur man justerar i mobilen.

Hoppas ni alla där ute haft en bättre helg än vad vi har haft, och får en bra nästa vecka!!

Älskade katterna!!

Så här ser det ut.

Tja, så här ser det ut. Skulle kunnat bli mycket värre och vi är tacksamma att det inte blev värre. Inte mycket skador från elden, med desto mer från den tjocka röken, som kändes helt overklig, att det kan bli så tjock rök överallt så snabbt, och från pulvret i brandsläckaren.

Eld i kök, blåljus, brandbilar och ambulanser...

Det var precis vad vi råkade ut för igår kväll.

Det blev många nya saker på en gång, sådana som man helst slipper uppleva. 

En liten droppe olja från matlagningens fritering kom på plattan och fick allt till att fatta eld i grytan, och därmed en rätt så hetsig brand som följd. 

Väldigt snabbt blev det en overklig rökutveckling, och samtidigt som Christian stod med brandsläckaren försökte jag hitta ett lock för att kväva elden eftersom det konstant blossade upp igen. I totalt mörker, eller ja, i skenet av de galna lågorna, men ändå helt ogenomträngligt för synen sp fick jag tillslut fram ett lock och fick kvävt skiten. Hade vi inte haft ett samarbete brandsläckare och kvävning hade det slutat mycket illa...

Men det stannade vid det, dock med en osäkerhet om det elden gått upp i skorstenen. 

Under tiden allt hände sprang jag fem gånger upp och ner för trappan, en för att lokalisera katterna och stänga in dom, en för att slita ut batteriet ur brandlarmet -mest för katternas skull, en för att hitta något att vira runt huvudet så att så lite rök skulle andas in som möjligt, en för att slutligen vädra och en för att larma brandkåren. Fråga mig inte varför jag skulle upp förr att göra det, helt ologiskt, men det sa mitt huvud just då. Med dessa språngmarscer hann jag andas in rätt mycket rök, som väldigt snabbt fyllde hela huset. 

Brandkåren kom snabbt med tjut och blåljus alldeles efter att vi fått ut katterna, som verkat klarat sig bra, till logen. Snabb kontakt med veterinär (bäste Gustaf) så back-up skulle finnas och han ordinerade dem en inhalation var, ibland är det "tur" att Beata har sin astma... Totalt var vi nog inne i röken i fem-tio minuter. Inte bra... Men det fattade jag inte då.

Brandmännen såg till att både jag och Christian fick syrgas, och tyckte vi skulle in till akuten och två ambulanser kom efter en stund. Dessa meningar delade jag dock inte först, men i efterhand har jag fattat poängen med det... 

In i ambulansen, fick inhalationer, och mer syrgas, för att sedan åla in till sjukhuset. Mamma och pappa fick ta ställningarna hemma. Väl inne på sjukhuset fick tog de ett artär-blodgasprov på oss båda i handleden (satan i gatan så ont det gjorde!!) och som tur var visade värdena bra. Vi fick åka hem. Men innan jag hann göra det fick jag svårt att andas igen, och fick vara kvar ett par timmar till. Fick kortison, och när detta hjälpte så fick jag äntligen komma hem. 

Eller ja, hem till huset blev det inte, vi fick övernatta hos mamma och pappa. För vi fick inte vara där inatt.

Hur som helst, nu mår vi ok, jag, Christian och katterna. Huset står kvar, om än något rörigt och rökigt och något svett.. 

Mer än så här får jag inte ihop ikväll, det var en dramatisk torsdagskväll som kunde slutat mycket värre än så här. I morgon fyller jag i lite mer. Är fortfarande rätt rörig i skallen. Har ett par bilder på eländet, orkar inte få upp dem nu, ska se om jag får till det i morgon det med. Natti!

Men när???

Det är alltså första maj idag. Helt underbart att ljusets årstid äntligen är här på allvar!! 

Och idag var det verkligen en riktigt vårdag, nästan som den ska vara. Solen lyste, fåglarna kvittrade, humlorna surrade. Men något fattas. Den riktiga värmen här inte kommit än. Och inte ett enda löv på träden. Är inte det väldigt sent, många lövträd slår ju ut och har blad redan i april. Eller är jag ute och cyklar?? Träden är knoppade, men det är knäppt inte mer än så. Idag har jag gått och synat både björkar och andra träd och visst är det på gång, men det är bara en lite grön prick som kämpar sig fram ur vinterdvalan. Men har vi tur nu så kommer värmen och våren sätter igång i naturen på allvar. För det behövs nu!!