måndag 21 oktober 2013

Aja, allt löser sig.

Nej, jag har inte fått ihop min uppgift i med det vårdande samtalet idag, och kommer förmodligen inte få gjort det under morgondagen heller. Då blir det ett besök hos Gustaf för Pontus, med stygntagning och sårkontroll. Min bil ska förhoppningsvis in på verkstad (vill helst inte men måste, den gula motorlampan lyser och grinar illa om att nåt är fel och vid en snabbkoll med en datorfelsökning på den vid en verkstad idag konstaterades det att det borde inte köras, förutom till verkstad. Fick ingen tid där så får bli imorgon). 
Så den i morgon kväll kommer att vara fullproppad den med. 
Något extra roligt denna veckan på praktiken är att jag ska få vara med på operation, häftigt!! Sedan är det slut, vill fortfarande inte :( 
Hur som helst, jag tar det lite lugnt med uppgiften. Den ska in i helgen, och då kommer den vara klar. Allt ordnar sig som sagt.


söndag 20 oktober 2013

Aaaahh!!! Får inte ihop det!!

Känns hopplöst!!!
Arbetet jag sitter med, ett vårdande samtal med en patient, går inte ihop!!
Jag har kommit till hälften, den enkla biten, men sen är det stopp. Håller på att bli tokig!! Imorgon kväll har jag som mål att vara så gott som klar, så det bara är finslip och referenser som ska piffas till, jag orkar inte ha skiten hängandes över mig!! Har en till uppgift som ska vara fixad innan fredag, den är inte så svår, men ska göras ändå. Så med andra ord, när jag kommer hem i morgon, då ska det skrivas. Inget mer med det. I övrigt blir det en vecka fullspäckad med praktik. Hästarna får ta det lite lugnare under veckan, det senaste har de gått mycket och rätt hårt, och det kändes på Descarada idag att takten skulle varvas ner lite. Passar bra när det är så mycket annat som ska göras!! 

Ebba och Descarada igår, fina va!!

lördag 19 oktober 2013

Träningar idag :)

Började dagen med att ha träning för Ebba och Gunilla, hur kul som helst, och det gick hur bra som helst!! Gunilla och Minerva fick dressyrträning, Det fick även Ebba och Descarada, men för dem la vi in hoppträning mot slutet, såå duktiga alla fyra!!
Efter detta så åkte jag till Sofie, tränade henne och Morris i lite dressyr, och det blev kanon :) Jag fick även testa Morris en stund, han vart riktigt trevlig!! Fjording är en av mina favoritraser (dem och PRE ;) ), de är så härliga!!
Jag har fotat massor idag, och ska visa några av dem i dagarna :) Men så länge får ni en bild på när jag red Morris :)


fredag 18 oktober 2013

Snacka om att det går fort i vändningarna.

Jösses vad tanken och självförtroendet kan vara ombytligt.
Ibland blir jag helt vettskrämd av tanken på att jag ska bli sjuksköterska. Så mycket ansvar, så mycket tunga saker läggs på en sjuksköterska. Och inget får gå fel. 
I början av denna praktiken, första veckan var jag rätt självsäker, kände att detta kan jag nog rätt bra ändå (utifrån den punkten jag är i utbildningen), och allt kändes bara bra. Kände mig redo för allt jag skulle möta. Men så var första veckan över. Och så även mitt självförtroende. Allt jag gjorde blev fel, fick inte till nåt, blodproven gick åt skogen, nålarna som skulle sättas hamnade inte där de skulle, medicindelningen snurrade jag till, tur att ingen jag gör släpps iväg innan kontroll av handledaren. 
De två följande veckorna bestod av detta. Och jag undrade hur sjutton jag någonsin skulle kunna ta på mig ett sånt ansvar som det innebär att ha som färdigutbildad sjuksköterska. Kändes omöjligt och vedervärdigt skrämmande. Inte kan jag, helt vanliga jag, som bara kan luta mig mot andra och inte lita på mitt eget omdöme, ha ett sånt ansvar?? Allt, precis allt kändes tvärt omöjligt och ouppnåeligt. 
När jag gick in på vecka fyra i praktiken, alltså i förra veckan, så kände jag fortfarande såhär. Ungefär till mitten av veckan kände jag att jag knappt ens vill gå dit, kände mig kass på allt och tyckte det var otäckt snarare än intressant att få vara med och göra saker. 
Men sedan började det vända. Små saker började gå lite bättre, och jag började känna att jo men visst, jag kanske kan klara av detta ändå?? Nu, vecka fem, näst sista veckan är det bra mycket bättre. Nu är det så roligt igen!! Jag kan gå in till patienter själv och lyckas med provtagningar. Jag får till det med nålar som ska sättas. Jag vill verkligen inte sluta. Nu känns det som att jag nog ska kunna klara av detta enorma ansvar, och kan nog få in den kunskap om behövs för att klara av det. Det känns fortfarande galet mycket, men inte ouppnåeligt längre. 
Nästa vecka är sista veckan, och det känns tråkigt. Det är så mycket saker som jag vill få fortsätta att träna på, så många patienter till jag vill möta. Jag vill träna mer på att få till det med proverna på svårstuckna patienter. Så mycket mer!!Och jag gillar avdelningen, typen av patientklientel, och personalen väldigt mycket. Man känner sig så välkommen och som en i gänget. Ja, jag vill verkligen vara kvar. Vem vet, det är kanske här jag kan hämna när jag blir färdig sköterska sedan? Det hade vart grymt!!


torsdag 17 oktober 2013

Alltså, det går ju inte...

Nej, det går inte att rida avslappnat när man är fruktansvärt kissnödig...
Red Minerva på volten idag, och min tanke var stabilt arbete i sansat tempo med en hel del sidvärts. 
Tji fick jag!! 
Minerva var lite småtaggad och ville fram, gärna fort ;) Vid första traven kände jag att jäklar, jag är kissnödig!! Och inte lite heller!! Men, men, bara till härda ut. Men det innebär inte en helt smidig ridning från min sida, och Minerva taggade mer ;) Hon fick bra fart, och hade hon fått bestämma så hade det vart galopp för hela slanten!! Visst fick hon galoppera, det gillade hon!! Skvätte omkring bakbenen lite här och där, annars var hon riktigt trevlig i galoppen :) Men vid detta laget var jag olidligt kissnödig, så saktade av till skritt och lugnade ner tagget med sidvärts, bakdelsvändningar och framdelsvändningar, sedan fick Anna ta över och känna lite på henne (och jag for ut i buskarna, var bara tvungen att kissa, tur det var mörkt, haha ;) ), och det såg jättefint ut!! Roligt att se Anna på Minerva!! Ebba red Descarada under tiden, och jösses vad det går framåt där!! Vi hade en liten plan om att det skulle hoppas för dom båda idag, men det blev för mörkt. Vi funderar på om lördag skulle kunna funka fint för det istället :) 
För imorgon väntar en välförtjänt vilodag för båda hästarna, de har fått jobba ordentligt sen senaste vilodagen förra fredagen :)


onsdag 16 oktober 2013

Reeejs!!

Äntligen!! Det släpper :)
Jag och Ebba red ut med hästarna idag, ingen lång sväng, men alldeles tillräckligt. Avslutade med 10 minuters arbete på volten med, så de har fått röra på sig ordentligt. 
Hur som helst, det blev lite trav och lite galopp i uppförsbackarna. Och det som vart innan, Descaradas studsande och tramsande, var som bortblåst!! Visst nåt sprattel gjorde hon, men det var inte så farligt. Ebba släppte efter lite för Minerva efter signal från mig så hon fick sträcka ut lite! Minerva blev helt överlycklig!! Och Descarada, Hon hängde på!!  Och för allra första gången har jag fått känna på att hon sträcker ut, utan att för den sakens skull flippa ur, helt underbart!! Nu var det inte nån lång sträcka det blev lite högre fart, Descarada talade tydligt om att hennes ork började sina, hon är ju inte van vid detta. Minerva har ju vart med förr, och verkade kunnat ha fortsatt en bra bit till ;) Så då fick det bli lugnt igen. Men det var en härlig start, snart orkar dom mycket mer!! Faktum är att de var knappt andfådda. Men lite lagom att börja kort, de är ju båda fortfarande under igångsättning. Sakta men säkert trappar vi upp ansträngningarna, och även om vi är långt från toppformen, så är vi en väldigt bra bit på vägen!! :)


tisdag 15 oktober 2013

Ångesten knackar på dörren...

Åh, jag vill inte lämna min praktikplats!! I fem veckor har jag vart där nu, och har bara en vecka kvar. Därefter tillbaka till skolan, med massa skrivuppgifter och skit... Tycker verkligen att det är skit, jag är en sådan som inte lär mig ett skvatt av att skriva om det vi ska göra, jag lär mig av att få träffa på allt i verkliga livet. Fått med mig massor från min praktik. Önskar att den vore längre... vill lära mig mer!!!
Har en uppgift som ska skrivas under praktiken med. Fattar den inte riktigt, och det verkar inte så många andra göra heller i klassen. Tjohej, vad kul. känns vansinnigt meningsfullt. Eller inte. Bara flummigt. Usch. 
Men jaja, jag får väl göra skräpet. Jag vill och ska ha min examen. Det är detta jag vill. Så det är bara att bita ihop i lite mer än ett och ett halvt åt till. Det är inte så lång tid. Det ska jag fixa. Så det så.


måndag 14 oktober 2013

Säkerheten först. Eller??

Det tänker jag i alla fall. I alla lägen.
Och jag tänker verkligen på alla lägen, bilkörning, hästhantering, ja, i alla situationer. 
Just nu har jag hakat upp mig på att folk inte verkar fatta att vintern är i knutarna och försöker ta över, mörkret som faller, halkan som kommer.
Naturligtvis inte alla som verkar missat denna lilla detalj, men de som inte förstått det, det är de som blir farliga...

Och när det gäller just detta så är det inom två områden mina tankar snurrar just nu. Det ena, det gäller bilförare. Är det inte läge att kolla att alla lampor på bilarna funkar?? Om nu ena halvljuset inte funkar, tja, byt!! Och hur man nu kan missa att både det och parkeringsljuset inte funkar, det fattar jag inte. Det är många som kör runt så. Man vet nu inte i mörkret vad man möter när det är en enögd bil som man får framför sig, kunde lika gärna vara en moped, eller en motorcykel (jo, de är ute och kör än). I vissa situationer kan det bli väldigt farligt. Snart är halkan här, och det verkar vara svårt att fatta med. Det är så många som blir sååå överraskade när det är halt för första gången. Vad är det som är så svårt att förstå?? Och åter till ljusen på bilarna. Det finns de som envisas med att bara köra med dimljuset på. Varför?? Jag antar att det är snyggt. Är det praktiskt? Säkert? Eh, nej, det skulle i varje vall inte jag vilja påstå. I lördags fick vi möte med en bil med just den ljussättningen, och eftersom lamporna bara lyser längst ned, så ser man inte den helt lätt i motljus, när det är små backkrön som skymmer lamporna längst ner. Halvljuset har en funktion, när ska folk lära sig det??

Det andra området jag snöat in mig på är att det finns det som verkar tycka att det är onödigt att använda reflexer, vare sig de befinner sig till fots, på cykel eller till häst. Att använda reflexer kan vara skillnad på liv och död. Och då inte bara en liten simpel hängande gammal reflex i ett snöre, det räcker tyvärr inte till nu i dagens läge, när hastigheterna bara blir högre och högre. Och något många inte vet om är att reflexer är en färskvara, de håller inte hur länge som helst, man kan inte använda dem år ut och år in, de förlorar sin reflekterande funktion med tiden. Man ska ta till vana att kolla dem innan de börjar användas inför vintersäsongen. Att dessutom ge sig ut med reflexer som är smutsiga, exempelvis leriga benreflexer på häst, tja, då kan man inte räkna med att synas särskilt bra... Och att tro att bara benreflexer gör hela grejen, då är man fel ute. Man behöver mer än så. Jag föredrar att se ut som en gulglittrande julgran när jag ger mig ut, vare sig det är till häst eller bara mig själv. Jag vill bli sedd, jag är rädd om livet, och önskar att fler skulle tänka likadant...

Sådär, nu fick jag ur mig lite bitterhet, känns bra. Hoppas verkligen att ni där ute är rädda om er och tänker er för i alla lägen nu när det mörknar ute, lampor och reflexer, det är grejer det!!


söndag 13 oktober 2013

Redigt omskakad

Descarada har lite hyss för sig när vi rider ut. 
Gårdagens tur bestod som jag skrev om igår av så gott som bara ett evigt taktande, förutom i traven och galoppen då ;) Traven var väl inte mycket att komma med heller, för hon gick hellre upp i galopp. Och i den var det bockningar för hela slanten... Riktigt busig!! Jag är väldigt glad över att hon inte kör några megabockningar (än i alla fall), i dessa kan jag hålla mig kvar. Gick nerför de sista backarna, Descarada var genomsvettig och det kändes bra att hon fick röra sig i skritt, vilket hon envisas med att inte göra när jag sitter på, då är det full fart...

Att sitta på en häst som konstant studsar upp och ner, tja, man blir omskakad på ett väldigt annorlunda sätt ;)

Dagens uteritt fick bli en längre runda, vi kallar den tjärnen-rundan, jättehärlig väg där man mycket sälla stöter på bilar på en stor del av vägen. 
Idag var jag övertygad om att Descarada skulle vara mer sansad, något trött och att det skulle bli lite mindre omskakning av ryttaren ;) Men så fel jag hade... Visst den första biten, kort bit, gick hon på i skritt och var precis lagom. Men sedan så ;) Takta, takta, taktaaaaa... Men hon kunde hålla traven bättre idag utan att slå över i galopp. Men i galoppen... hej och hå... Först vart hon över hela vägen, sneddade fram och tillbaka, trängde Gunilla och Minerva, och när de sedan gick om (kändes säkrare så, att ha en kontrollerad häst framför) blev hon skitsur och la av värsta bakutsparken! Men lite mer galopp fick vi, och efter den kom alla branta nedförsbackar och jag valde att göra som igår, hoppa av och gå med henne, Inte helt trevligt att sitta på någon som ska takta i nedförsbackar. Däremot när vi kommit tillbaka till stallet valde jag att sitta upp igen och skritta två varv på volten, för att avsluta det bra, och hon höll sig så fin där. Kändes bra att göra så. 

Det vi har fått inse med är att vi får ge vika för Descaradas gigantiska björnpäls som hon redan satt, det behövs inte mer än några hundra meter innan hon är svettig. Dyngsur efter dagens tur med. Det får bli klippning. Hon torkar aldrig och i länga loppet vinner vi inte på att ha pälsen kvar. Egentligen är jag emot att klippa om de inte är i hög träning, men i vissa fall får man väl göra det ändå, för att ha en blöt kall häst som inte torkar på vintern är inte nåt att föredra. Så nu är det bara att vänja damen lite sakta vid klippmaskinen, sen ryker pälsen ;) Blir ingen helklippning, men hals och ner mot mage blir det i alla fall. Blir lagom :)

Älskade Bushästen!!


lördag 12 oktober 2013

Heeelg!!

Igår vart vi på kalas hela kvällen, hemma sent och orkade inte öppna datorn. Idag orkar jag inte heller, är sååå trött.
Vart hos hästarna i förmiddags, vi red ut, så härligt!! Men omskakande, Descarada taktade konstant, inte ett enda skrittsteg fick vi till. Båda hon och jag var helt slut när vi kom tillbaka ;)
Ska ta en rejäl sovmorgon imorgon, och tror faktiskt att jag ska gå och lägga mig strax. Kanske orkar jag läsa lite till en uppgift som ska göras i veckan innan jag somnar. Hoppas det.
Så jag säger godnatt nu, och en fortsatt trevlig helg till alla!!