Åh, det var längesedan!!

Jag började dagen på ett alldeles förträffligt sätt, med en skogstur på finaste hästen!! 

Det var så längesedan nu som vi var ute och red i skogen, flera månader sedan, när vi har ridit har det vart på volten, annars har vi bara promenerat. Men nu kändes det som att det fick vara nog, och sadeln åkte på!!

Med stabilt sällskap av Gunilla och Minerva kom vi iväg, och det var så härligt!! Vi skrittade bara, och vi valde en klätterrunda, perfekt. Vädret var toppen och fåglarna kvittrade. Kunde inte blivit bättre!! 

Vi var fyra väldigt nöjda och glada som kom tillbaka till stallet, man kan väl säga att starten på denna dagen var perfekt :)

Skrev klart uppgiften under dagen och skickade in den ikväll, gött!! Så ett bra avslut blev det med :) Imorgon är jag ledig, och trots att jag borde påbörja en annan uppgift så ska jag ta det lite lugnt från det, en liten paus från skolarbete en dag är väl ok tycker jag!!

 

Nu är den här!!!

En sak är säker, det är vår :)

Eller tja, bakslag kan komma än, men nu tänker jag se det som vår, vill inte annat!!

Första vitsippan skådad idag, och löv på flera buskar är på väg att slå ut. Vinbärsbuskarna har redan fått små söta öron till löv. Rabarberna har kommit upp och har fina små blad de med, ölandstokarna börjar grönska de med, små blommor kämpar redan med att blomma och fåglarna är kalastokiga, det kvittrar i varenda hörn ute i naturen nu.

Det är väldigt tidigt i år, det kanske är naturens sätt att gottgöra för den extremt sena våren förra året? Då började det faktiskt inte grönska förrän i mitten på maj...

Våren till ära så undvek jag mitt skolarbete nästan hela dagen, först med stallet och en promenad med hästarna som var helt underbar och sedan resten av dagen ute på gården, jag städade bilen. Nu åkte rattmuffen av, det måste den om det är vår ;) Nu ska bilen bara tvättas med. Kanske imorgon?? Kanske. Inte roligt, men det behövs. Har för mig att jag ska ha en svart bil... tveksam dock, den som står här ute är smutsigt sandfärgad. Förstår inte vad som hände där... Så jo, det kan nog luta åt en vårtvätt av den som jag har för mig ska vara svart, kunde vara kul att dess riktiga färg igen ;)

Hönorna har gjort mig sällskap ute idag med, dock har de vart något rymningsbenägna, så har fått vara och hämta dom lite varstans idag. Lite smått enerverande, men de kommer i alla fall kubbandes när man hojtar på dem, de ser så roliga ut när de kommer farandes, de springer så fort dom bara kan då ;)

Katterna har ägnat dagen åt stora vårtröttheten, sovandes i en hög. De njuter av att få vara tillsammans hela tiden nu, de byter bara sovplats med jämna mellanrum ;) Nu känner jag igen dem minsann ;) Beata kom på en kort stund att hon ville gå ut, men ångrade sig illa kvickt när hon insåg att det inte alls var så varmt ute som hon trodde, att gå ut nu hade inneburit att öronen blåst av, för jisses vad det blåst idag.

Nu har jag återigen tagit paus från skolarbetet, jag har ju lyckats skriva hela fem rader till, och dessutom fått in en referens!! Det ni, det går inte av för hackor ;) Bäst att vila lite från den igen ;) Bara kanske lite till av den ikväll, hehe. 

Känner att jag fått alldeles för mycket frisk luft idag, så trött ;) Men behagligt trött, då gör det inget. 

Nä, ska kanske ta och skriva fem rader till. Så jag blir klar nån gång. (Eller äta nåt. Jag är hungrig!!)

Trevlig lördag på er, tjing!!

Dessa ljuvliga små vänner skvallrar om att våren är här!!

Ljusare Tider!!

Vågar visserligen knappt säga nåt, men det går bra nu med Beata, och alla tre kommer överens, så från och med inatt kan vi sova ihop allihop. Såret verkar läka fint, och det känns som att hon mår mycket bättre nu än vad hon gjort på länge. Så härligt!!! 

Håll nu bara tummarna för att detta håller i sig. Vi får tro det!!

Lilla hönan Alice har påbörjat sin antibiotikakur och rosslet har ändrat karaktär något. Och hon är något piggare faktiskt. Härligt!! Efter ha rådfrågat Gustaf när hon återigen får gå ihop med som andra så kom vi fram till om två veckor, för att det ska få läka ordentligt, och inte rivas upp igen, det verkar som det är nåt kraftigt hon åkt på. Men hon ska få komma ut varje dag när vädret tillåter i katternas bur, hon måste få röra på sig lite i alla fall, måste vara urtrist i en bur ensam. Hon får prata lite med de andra varje dag på avstånd, dörren in till henne är öppen, och ett galler sitter i öppningen, det är lite i alla fall. Och så får hon en massa gos, så jag hoppas att hon inte har det alltför jobbigt. Hon lägger ägg varje dag, kan sandbada i buren och får massa gott att äta, hämtar grästorvor till henne ute med, så vill tro att hon inte är allt för olycklig även om det inte är optimalt att bo såhär en tid. Men gör ju det för allihopa, vill inte att skiten sprids, och hon behöver få vila så mycket som möjligt.

Imorgon blir det stallet, ska ta oss en promenad med hästarna, och på söndag kan det kanske vara dags för en ridtur, om allt känns bra!! Håll tummarna för det med :)

Alltså... Gaahhh!!!

Ok, nu har jag tagit en paus från allt vad sjuka djur heter. Eller nä, men det är lite lugnare, och det verkar vara på bättringsvägen med allt i alla fall, peppar peppar. Så kan koppla av något från detta i alla fall.

Men då ska annat göras, inget roligt, men ett måste. Sitter med en uppgift som ska vara inne på onsdag, vill bli klar med den senast i helgen, så de dagar jag har lite ledigt nästa vecka kan göra en annan större uppgift som ska in veckan efter. Alla dessa uppgifter, till vilken nytta?? Jag hittar ingen. Jag lär mig inte av att skriva om saker, jag lär mig av att göra. Enda nyttan de fyller i min värld är att de som är klara blir en bock i programmet, avklarade och inlämnade. Kommer inte ihåg nästan något av de andra vi har haft, det jag lärt mig är att de är ett måste, och att referenserna ska vara korrekta. Jäääätte mycket sjukvård i detta minsann. Nej. Allt ska vara så satans akademiskt. Inte konstigt att vi från Göteborgs Universitet inte är i närheten av att vara eftertraktade hos arbetsgivare. Vi får inte lära oss vården i praktiken. Inte mer än på praktikerna vi är på, tur vi har dom. Så, tja, detta känns inte så upplyftande. Men men, jag är färdig om ett år och ett par månader, då jäklar ska jag lära mig den vården en sjuksköterska ska utföra ordentligt. Hoppas på att lära mig massor på akuten i sommar med. 

Aja, ska fortsätta slita mitt hår och näst intill grina i ett par timmar till över den uppgiften som jag skriver nu. Har inte kommit långt, typ första stycket. Uuuäää!!!!

Vill vara ute och välkomna våren istället för att sitta här...

Allt är en följetång...

När man tror att nåt är bra, att det är en sak mindre att oroa sig för, dyker det upp något nytt som ska gro som ett jäkla ogräsfrö i skallen på en. 

Beata vart ju piggare nu, och magen verkar funka, hon äter och så vidare. Dock kom nästa bakslag nu. Hon kräktes ikväll. Bara vätska, och det låter kanske inte så illa, men en relativt nyopererad katt ska inte kräkas. Hon får ju medicin, smärtstillande, och ska ha det ikväll med, men kanske vart det den som ställt till det? Kunde vara en biverkning av den. Så ringde och telefontrakasserade Gustaf i vanlig ordning, och han tyckte hon skulle sluta med medicinen, då detta är troligt orsakat av den. Så inget mer av den. Det är ju som när vi äter smärtlindring, magen kan bli rätt irriterad. Tror det kommer gå bra utan den ändå. 

Men som vanligt kan inte min överanalyserande oro-sig-för-allt-hjärna låta detta vara utan nu kör den för fullt. Behöver jag säga att jag skulle behöva få lite ro nån gång? Skulle behöva lite sömn...

Annars så har alla katterna kunnat vara tillsammans ikväll, Sunny tycker Beata är lite läskig fortfarande, vågar inte riktigt vara nära henne än, men det går bra ändå. Doddo verkar tycka läget är ok nu, och la sig på Bata och somnade nyss. Men de kan inte låta bli att gruffa lite när de är pigga och vakna, lite måste man ju slå på varandra. Än så länge inget större fajtandes, men lite tassdunk i huvudet på den andra, det måste man ju. Det ger sig nog snart.

Alice, lilla hönan, var något mindre pigg idag, och jag tycker att det fortfarande rosslar om henne, så imorgon blir det en antibiotikakur till henne, Gustaf ringer in recept på det då. Nu får vi tro att det biter, och att hon repar sig fort nu, det kan inte vara roligt att sitta själv i en liten bur. Ägg la hon idag ändå, hon är duktig min lilla höna. 

På tal om ägg, nu har den femte hönan kommit igång med värpandet, lilla Stina som är av samma ras som Alice la sitt första ägg idag. De är så små och söta!! Sånt här blir man glad av i alla fall :) 

Var i stallet en stund, fixade där och pysslade med hästarna. Mysigt men blött. Och var alldeles för trött för att kunna orka få ut nåt större av det idag. Så det blev lite borst och klapp, innan jag åkte hem. Saknar att hålla igång i stallet, det är bra för både kropp och själ, men just nu är det lite mycket av allt. Ordar väl upp sig snart. Längtar efter en härlig ridtur i skogen nu.

Min vackra Doris!!

Mina djur...

Alltså, det är inte bara det som är med Beata här hemma. Som om det skulle räcka??

Nänä, vi har ju höns med. Och de kan bli sjuka de med. 

Innan jag drar den harangen kan jag dock tala om att det går rätt bra med Beata, hon är riktigt pigg när hon är vaken, mamma har vart här under dagen när vi jobbat/vart på praktiken, och Beata har lekt riktigt mycket när hon var vaken. Goa sovpauser tar hon fortfarande, men överlag känns hon fräschare än innan, det är skönt!! Och vi fortsätter att gå långsamt fram med alla katterna, de ger väl sig snart hoppas jag. 

N till hönorna.

För snart en vecka sedan märkte jag att en av våra små dvärg kochin, Alice rosslade nåt så vansinnigt när hon andades. Båda de små var snuviga ett tag efter de kom, men det gick över. Men det kom tillbaka på Alice, rätt rejält, men ändå vart hon väldigt pigg. Pratade med Gustaf och han tyckte att vi skulle isolera henne från de andra och avvakta ett tag. Så det gjordes, hon bor i en kaninbur i förrådet jämte hönsgården och det går bra. Har ett kompostgaller i dörröppningen dit in, så att de andra inte kan komma alldeles nära henne när de är ute, men de får i alla fall daglig kontakt så de kan snacka med varandra, och det gör de :) Hon har fortsatt rossla, men ingen av de andra har visat något, bra det. Alice fortsätter att vara pigg, och jag tycker nog nu att hon rosslar lite mindre, men är inte helt bra än. Så hon får bo i buren ett litet tag till. Hoppas det går bort snart. Dock något som är konstigt med detta är att hon började värpa ägg i lördags! Alltså, en höna som mår dåligt värper inte, inte som jag förstått, fått höra eller läst mig till. Så hon borde inte vara så risig som jag tror då?? Hoppas inte det i alla fall. Håller tummarna för att hon låter bra i sina luftrör snart så hon kan få vara med dom andra!! Lilla Alice, min söta lilla hönapöna!!

Alice sitter och putsar Batmans fjädrar :)

Beata äter!!

Att man kan bli så löjligt glad över att någon äter och dricker??

Det kan man kan jag lova. 

Beata började äta och dricka vi 22-tiden igår, och det var en massiv lättnad. 

Trött är hon fortfarande, inte konstigt. Men hon är med ordentligt, vaken och pigg när hon inte sover, och pratar mer än gärna. Det är klart att det är tråkigt att bara var i vardagsrummet och gästrummet enbart, det finns inte så mycket att göra här inne. Då får man väl sova istället. Doddo har vart här inne och det har sovit i hög ett tag, tills Sunny blev tokledsen på andra sidan gallerdörren. För att ha alla här inne funkar inte, Sunny fick utbrott på Doris igår kväll, så att allt funkar fläckfritt som jag trodde att det skulle göra igår stämde inte. Beata har blivit lite bits med, när hon ser Sunny på andra sidan börjar hon fräsa på henne. Så det får bli såhär ett tag framöver tills allt släpper. Doddo får komma in hit en stund då och då, så att de för gosa, och Sunny och Beata får vänjas in vid varandra långsamt igen. Doris och Sunny funkar efter gårdagens fräsomgång bra igen tillsammans, och vi vill behålla det så. 

Så, så länge får de ses med en grind mellan, Sunny och Beata. Doddo får komma in och mysa, så de får behålla kontakten och Beata får kattnärhet. Allt ordnar sig nog med tiden, det är ju inte lika illa som sist, och vi var rätt väl förberedda denna gången på att detta kan hända, så vi löser detta. Tråkigt bara att hålla dem åtskilda. Men snart så. Det är ju bra att operationssåret får läka utan att någon tvättar på det med, och att inget sträcks upp i onödan om de skulle leka till det, eller bli griniga på varandra. Vi tror på det bästa. Håll en tumme för att detta inte ska ta så lång tid!!

Känner att jag skriver osammanhängande... Men det får ni ta, det är inte mycket sömn jag fått de senaste nätterna, bara ett par timmar per natt sedan natten tills i torsdags. Mycket som snurrar i huvudet, och mycket att ha koll på när någon mår dåligt. Och att inte sova i sin egna säng gör sitt med. Men det går, sån är jag, jag gör allt för mina djur. Så är det bara. 

Åh, vad jag längtar tills det ser ut så här igen här hemma!!

Trött katt

Beata har vart jättetrött hela dagen och är det även nu. Hon har vart upp och rört på sig, vart på lådan och både kissat och bajsat ett par gånger om. Det är bra. Men ätandet och drickandet har inte kommit igång än. Pratat med Gustaf om detta så det är under koll. Menvill att hon kommer igång med det nu så hon får sina krafter tillbaka! Jag har gett henne vatten med en spruta och kletat blötmat på hennes tassar och det tar hon. Alltid nåt. Hoppas att hon kommer igång själv under natten.
Sunny och Doris har vi släppt in till Beata i eftermiddag, och det går bra. Sunny är lite skeptisk och Doris kan inte riktigt låta bli att slå lätt med tassen på Batas huvud. Men dom är inte arga på henne i alla fall, och gör henne inte nåt elakt. Så när vi är med så får de vara ihop, annars inte, för säkerhets skull,  eftersom Beata har ett större sår än sist och är trött, om de nu skulle bli sura på henne. Beata blev lite piggare och gladare när hon fick ha kontakt med de andra två, det är bra.
Så om några dagar när Beata hämtat sig och såret fått läka ett tag ska vi nog kunna ha öppet som vanligt här. Hoppas jag!!
Håll tummarna för vår älskade tös, att hon börjar dricka och äta själv, och att allt annat fortsätter att gå bra!!

Nyopererad Beata

Ja, då var det dags igen. Igår gick Beata in i ordentlig löp igen trots kastreringen och denna gången var det inget att be för, omkastrering var alternativet. Och mycket riktigt, Gustaf hittade rester av äggtockar som vuxit till sig igen, och de är borta nu. Väldigt ovanligt, men det kan förekomma. Men bättre att hitta dessa i buken på henne än det andra alternativet som skulle kunna orsakat löpet på henne, tumör på hypofysen... Hur som helst, vi kom hem med henne för en stund sedan, hon är trött och vinglig, somnat i en bädd nu. Hon får bara vara i vardagsrummet och gästrummet ett tag för att undvika att hon och Sunny och Doris ska börja bråka, det får bli långsam invänjning av varandra denna gången så det inte blir som i december. Jag sover med henne här nere, tur vi har en ok gästsäng, hade vart knöligt att sova på soffan, men jag hade gjort det ändå.
Nu är det stenhård tumhållning för att allt ska bli bra nu (borde bli det), att det inte blir några bråk, ingen förstoppning eller matvägran eller urinvägsinfektion. Snälla håll en tumme för att det går bra, läker fint och mindre komplikationer denna vändan!!

Min sötaste bästa Beata, läk ordentligt och bli frisk nu!!

Inte tidigt...

Vart inte hemma lika tidigg som i förrgår, utan för en knapp halvtimme sedan från praktiken. Kändes vansinnigt drygt att behöva stanna hela kvällen med tanke på hur lite (läs ingenting) det är att göra. Men men, bara att bita ihop. Längtar till denna praktiken tar slut. Imorgon är det ytterligare ett kvällspass, sedan blir det helg för mig. Mer än välkommet!! Nepp, i säng nu, trötter är jag trots inget gjort ;)