Ååå där satt den!

Den alldeles för välbekanta känslan av tentaångest... Jag vet ärligt talat inte om jag sätter denna tentan, ju mer jag läser desto mer förvirrad blir jag. Fast det kan hänga ihop med den morfinbaserade hostmedicinen jag är satt på för att jag ska kunna andas typ... Har noll koll på vad jag håller på med. Tur jag är ledig och inte behöver lämna huset. Eller jo, imorgon då, så då blir det ingen hostmedicin för mig inte. Det gör ingen större skillnad ändå, så det gör inte så mycket. Fått kortison med och tycker att det hjälper bättre... Aja, blir väl av med det snart!! 

Åter till tentafrustrationen... 

Satt till halv tre inatt och bara malde igenom frågorna, men vet inte om jag blev så mycket klokare av det. Mest trött. Suttit under eftermiddagen och kvällen idag, men det vill inte fastna. Känner mig bara trög. Ska ge mig för ikväll. Imorgon är sista föreläsningsdagen, och om en vecka är det tenta. Det får gå som det går, det går alltid att göra om den. Brukar ju sätta tentor på andra försöket. Så kan väl hända att jag kör på det konceptet även denna gång ;)

Suck...

Go känsla!

I tisdags var jag äntligen tillbaka på jobbet! Så gött och så kul! 

Dock vill inte denna jäkla förkylning som jag fick med mig från HIA ge sig, toksliten och hostar som om domedagen skulle vara kommen. Har inte haft någon röst sedan i tisdags och det kan jag lova är frustrerande!! Har aldrig haft så mycket att prata om nu.. när man inte kan så... Men men. Ska jobba i morgon natt igen, och gick det jobba såhär i onsdags natt så går den imorgon med ;)

Våren har börjat göra sig påmind nu med, så otrooligt skönt väder nu! Solsken och 6 plusgrader, fågelkvitter, Beata och Doris som vaknat ur vinterdvalan och vill gå uuuut, ja, helt underbart!! Hoppas på inte alltför många bakslag, men det sägs ju att 7 bakslag ska komma innan våren är här på riktigt.. om man ska lita på den gamla praktikan då.. några bakslag har redan vart, så en 4-5 till då kanske... dom får komma fort!!

Längtar så med tills att det är tillåtet att släppa ut hönorna igen med. Det är fortfarande restriktioner i hela landet från Jordbruksverket att de ska hållas inomhus pga fågelinfluensan... Så drygt. Byggde en väldigt tillfällig läsning igår i anslutning till ingången till hönsgården, en gammal nätdörr och lite kompostgaller där under taket så de i alla fall fick lite sol. Som de njöt!! 

Ska sätta mig ute en stund sedan. Men måste plugga en stund först. Tenta om två veckor. Och kartprov på jobbet i april. Så har lite att pyssla med. Men bara till att bita ihop och göra, det är ju faktiskt jag själv som satt mig i det! Även om solen lockar därute!!

Trevlig helg på er!!

Beata på promenad igår!

Knökfullt vid solhålet!!

Jag bestämde mig till slut

Efter att Viking gick bort så har det varit mycket tankar på framtiden med häst. 

Jag har, och är fortfarande väldigt splittrad, men trots det har jag landat. 

Som jag skrev i ett inlägg för en tid tillbaka är att jag inte riktigt är samma människa som innan, det stämmer. Jag har innan inte kunnat tänka mig ett liv utan häst, men nu, ja, det kan jag nu. Jag vill inte ha häst. Ändrar jag mig på den fronten så kommer det vara om ganska många år. Det jag vill nu är att släppa allt vad det ansvaret innebär, och det har jag gjort nu känner jag. Blev nog överens med dessa tankarna för ett par veckor sedan.

Men trots detta finns ändå en liten längtan. Och det är den som gjort att jag gått länge och tvekat på mitt beslut om att fortsätta eller inte. Vändningen kom när jag av en vän fick erbjudandet att komma och rida hans hästar när jag vill, dessa är tränade med trickträning, rids bettlöst och går på lösdrift. Så som jag vill att hästar ska ha det, så har de det. Med detta i ryggen, att jag när som, när jag känner för det, är välkommen, utan krav, utan att behöva ha fasta dagar, utan att känna att jag ska behöva lägga om min filosofi om hästhantering och ridning kan komma och andas häst, då landade jag. Jag vill inte nöta i nån paddock, i en sadel, dra i nåt bett i hästens mun. Jag har fått flertalet erbjudanden om att hjälpa till med hästar, ta över hästar, vara fodervärd.. och så vidare. Men på ägarens villkor. Jag har tackat nej dessa gånger. Jag vill få vara fri tillsammans med hästen. Så som jag var med Viking. Och att få chansen att göra det på mina villkor. Och det kan jag få nu. Med hästar som är inridna och klara, lugna och trygga. Det vill jag. 

Med detta kom även beslutet att sälja av alla mina grejer. Verkligen alla. Min älskade barbackapadd köpte kompisen vars hästar jag får komma och rida, min bomlösa sadel är skickad, och resten, det är sålt nu. Och vet ni? Det känns så overkligt skönt. Så galet bra. Det är en sådan lättnad. Jag har till och med skickat av nästan alla ridkläder. Behöll 2 par ridbyxor, hjälmen och säkerhetsvästen. Och lättnaden är så enorm! Och det konstiga, nu saknar jag inte något. Det trodde jag att jag skulle göra. 

Klart jag saknar Viking och hästarna som så. Men att nu har det som något jag väljer att göra när jag känner att lusten faller på, när tiden finns och orken säger ja, det är så skönt. Tror att detta var det bästa beslutet jag kunde ta!! Så framåt igenom kanske ni ändå får se lite häst här ändå!

Älskade Viking 

Att man kan längta så??

Att det ens kan vara möjligt? Att längta till jobbet. 

En känsla som är få förunnat, och en känsla jag inte direkt är van vid!

På tisdag är det äntligen dags, första passet på ambulansen på 4 veckor!! 

Självklart är det helt underbart att vara ledig, att göra det man vill, tid för att göra måsten, tid för att träna, slappa, ja, vad som, och självklart skulle jag lätt kunna tänka mig göra det på heltid ;) Men så ser inte livet ut, utan jobb är något man måste. Men helt ärligt, nu skulle jag kunna tänka mig att jobba ändå, även om jag skulle haft möjligheten att vara ledig på heltid!  Det tycker jag säger mycket om hur mycket man gillar sitt jobb. 

Så ja, jag längtar till på tisdag! Nu hoppas jag inget sätter käppar i hjulet för detta, då kommer jag börja grina. Käppar som kan ställa till det är en sjukt jobbig förkylning... Feber och skit, måste vara bra tills på tisdag!! Så länge tar jag och påbörjar pluggandet på kartor, snart har ett år gått och då är det dags för kartprov och sånt, för det är dags att få börja att köra larm!! Åker ju på alla typer av larm, men än får jag inte själv köra med blåljusen. Det vill jag!! Men får se om det blir nu i vår, eller till hösten, är ju heeelt kass når det kommer till lokalsinne, speciellt i Göteborg... suck... Men det tar sig! Innan jag började på ambulansen hittade jag bara till Scandinavium och Ikea, nu hittar jag faktiskt lite varstans ;)

Pluggar även vidare på allt som akutmedicin-utbildningen erbjuder, ena skriftliga examinationsuppgiften är inlämnad och godkänd med kommentaren utmärkt, nu är det skriftlig tenta om tre veckor! Ojoj.. den känner jag mig faktiskt inte redo för... bara att plugga på!!

Slutspurt!!

2 pass kvar. Sedan är jag klar med min sista placering på avdelning och därmed även helt klar med basåret! Ni kan inte ana vad skönt!! 

Basåret har väl sina fördelar, men mycket av det kunde tänkas igenom både en, två och tre gånger. Detta för att det faktiskt ska kännas meningsfullt. Mycket av det har vart onödigt tidsfördriv som kunde lagts på vettigare saker... Men men, nu är det snart gjort! Och därmed känns det som man äntligen är klar med grundutbildningen. Det är man ju egentligen samtidigt som man blir klar med utbildningen på universitet, men detta gör att man känner som ofärdig. Det är man i och för sig, för man har så sjukt mycket kvar att lära, men man känner sig i vissa fall fortfarande som elev.  Men nu är det slut med det! Mitt sista pass på HIA är på söndag, och då är det klart!! Så galet skönt!! 

Snart är jag tillbaka där jag hör hemma, i dom gröna kläderna, i den gula bilen!! Jag längtar så otroligt mycket!!

Att jag sedan väljer att läsa vidare, så som jag gjort, känns bara bra. Jag vill specialistutbilda mig, och dessa kurser i år ingår i den vidareutbildningen! Såå kul!!

Tiiiiidigt, tidigt på morgonen på väg till Björkö tillsammans med min grymma kollega för att hämta patient!! Snart jobb på riktigt igen!!

Minerva

För två veckor sedan fick även Minerva lämna oss...

Som grund till detta är det förmodligen de satans nyårsraketerna som skrämde henne så hon slog i sig kraftigt inne i sin box på nyårsnatten. Gunilla har kämpat med att behandla och rehabilitera henne, men trots allt som gjorts så var det från början en dålig prognos och i måndags för två veckor sedan gick det inte längre. Kraftiga ligamentskador i en framhov och en senskada på samma framben satte käpparna i hjulet. Hon blev lite bättre efter behandling och det började se ljusare ut, men på måndagen vände det snabbt till det sämre och i samråd med den veterinären som behandlade henne på kliniken så togs beslutet att hon skulle få somna in. Gustaf kom ut på kvällen och jag var med henne in i det sista. 

Det gick bra, lugnt och fint, och Minerva var trygg med mig. Vi kände varandra så väl efter dessa åren tillsammans så det kändes helt naturligt att hålla henne och finnas där för henne till det sista. Hon var en älskad häst av alla runt henne och hon är nu djupt saknad. 

Tack Minerva för tiden jag fått med dig, all den klokhet du omgivit dig av, den värme du har utstrålat. Tack för allt du har lärt mig och tack för alla fina stunder.

Sov i Ro nu vackra häst <3 p="">

Viking, Descarada och Valle tar hand om dig nu <3 p="">

När man inte ger sig ser man resultat.

För ett år sedan hade jag ohyggligt dålig kondition. På löpbandet gick jag nästan bara, och nån gång då och då slog jag till med att jogga, och då orkade jag nån minut, max två. 

Men i och med att jag fick fystestet att ta sikte på så satte jag igång och träna upp konditionen. Kom upp såpass  kondis att jag klarade testet och har väl därefter hållit den nivån, inte mer, inte mindre. Och nej, nån hög nivå, det var det inte. 

Nåt större intresse för att träna har jag aldrig haft, och mottot när det kommer till att jogga har vart att man springer bara om man blir jagad av något. Styrkan skaffade jag mig i stallet, uthållig i långsamt tempo är jag, och detta får jag tacka allt stalljobb för.

Men sedan försvann Viking. Vad händer då? Inte mycket...

Då började jag känna att det inte funkade. Började fundera på att jag måste ta tag i sakerna... så i december bestämde jag mig för att det var tvunget att göra något. Samtidigt så började jag och ett par jobbarkompisar peppa varandra till bättre hälsa. Att de ligger milslång väg framför mig får väl jag vända till att det ska tagga mig mer. 

Hur som helst, promenader med korta inslag av jogg, lån av grannens hud och så vidare, påbörjade jag det som jag tycker är så satans tråkigt... träning... Och så fick jag vinterkräksjuka. Den tog verkligen all kraft ur mig länge... 

Men efter den var utrensad så började jag igen. Samma runda, samma upplägg. Så har jag hållit på de senaste veckorna. Lite uppehåll de dagarna jag jobbat i veckan. Och i fredags var det dags igen, började som vanligt att promenera och sprang sedan där jag brukade. Och jag orkade hålla ut mycket längre än innan! Blev så glad! I helgen har jag vilat, nattjobb, och igår var jag så trött att jag inte orkade ge mig ut, utan det blev en stund på träningscykeln. Alltid något. 

Idag var tanken samma som i fredags, men vädret har bjudit på halka och snö, så nej... Så löpbandet fick dammas av. 

Hade inga större förväntningar. Ni kommer ihåg vad jag skrev först? orkade jogga i 1-2 minuter. Började med att värma upp med 5 min gång, sedan testade jag att jogga, utan några större förhoppningar. Tänkte väl mest att jag håller väl ut så länge jag kan, så för vi se... Hade fem minuter som minimum i alla fall. 25 (!!) minuter senare gick jag över till att gå igen som nedvarvning, hade ju försovit mig imorse och var tvungen att åka till obligatorisk dag på basåret... Men fattar ni!! Jag joggade i 25 minuter!! Från att för ett år sedan klara ett par minuter till 25!! 

Ja, jag var trött i kroppen idag efter de 25 minutrarna, men hade jag inte vart under tidspress hade jag nog fasen orkat en stund till!! Helt sjukt vilket resultat men kan nå, bara genom att bestämma sig!! 

Med detta i bakhuvudet känner jag mig mer motiverad att träna än någonsin!! 

Och det kan hända att jag har satt upp ett mål... en galen utmaning... nåt jag inte avslöjar än förrän jag är helt säker... oavsett tänker jag sträva mot det!! 

Och är det något jag är så är det att jag är enveten!!

Äntligen flyttat

Det låter inte så allvarligt som det låter, jag har bara bytt station på jobbet ;)

Från i måndags är Citystationen min station, och efter två pass känns det riktigt bra. Nu är det dygnsbil, k'r numera skift, vi jobbar från åtta till åtta, antingen dag eller natt. På Östra var det bara dagbilar, 9-23 eller 10-23, funkar för många, men de tiderna var inte min melodi alls. Trivs mycket bättre med dessa nya tiderna!

Så inatt var mitt första nattpass på hur länge som helst. Vi hade att göra, men det var ändå en lugn natt. Kom hem i tid och allt! Ledig ett åar dagar nu sedan blir det fredag och lördagnatt. Något säger mig att vi kommer att ha lite mer att göra då ;) Så nu satsar jag på att hålla dygnet fortsatt vänt fram till helgen, så tänker allt sitta uppe och sova länge imorgon :) Blir bra :)

Då var det dags igen...

Jag ger mig tydligen aldrig. 

Något jag inte skulle göra på väldigt länge var att plugga igen. Vad ska jag göra i vår? Plugga... ;)

Nu är det inte något på heltid, utan en kurs egentligen bara (kanske två, inte fått svar på den andra än), på 7.5 poäng, halvtidsstudie. Det är en kurs som ingår i vidareutbildningen till ambulanssjuksköterska, och när jag väl läser den kan jag ju då tillgodoräkna mig denna kursen, underlättar då.

Kursen jag ska läsa heter Akutmedicin, och det sägs att det ska vara en bra kurs. Så det låter lovande! Så nu vet jag vad jag ska syssla med på mina lediga stunder de närmaste 12 veckorna ;) För jag kommer att köra på som vanligt på jobbet, 100% där. Och kommer jag in på den andra kursen blir det ytterligare 12 veckor. Det ska nog gå väl. Så gör ju de flesta. Så, ja, nu kör vi!! 

Nytt år, nya påhitt

Ok, första dagen på 2017 är snart över och redan idag har jag jag fått gjort lite mer än vad jag fått gjort det senaste här hemma ;) 

Fick ett infall i att se till att avsluta de där projekten jag påbörjat, alltså ha det lite som det där nyårslöftet som alltid brukar gå åt skogen ;)

Så gick helt enkelt ut till förrådet i ladan och insåg att det såg ut som att herrejössesexplosionen inträffat där... egentligen var tanken att plocka fram de där projekten, de som jag påbörjat för en fem-sex år sedan. Lite olika saker jag hade tänkt att måla om. Men kunde liksom inte komma åt dem! Så började röja helt enkelt. Var inte svårare än att det behövdes flyttas om en massa, och voala, en massa plats uppbringades, och en massa jag inte trodde jag hade kom fram... De där sakerna som ska målas kom fram, och de kan bli riktigt fina. Måste skaffa lite färg. 

Nästa steg när det kommer till förrådet är att rensa bland det jag satt in där på plats. Långt ifrån allt ska vara kvar. Lite sälja, lite skänka och lite slänga. Inser också att jag har sjukt mycket jul- och påskpynt. Behövs det? Nej, tänker spara det jag har en mer sentimental anknytning till. Ja, så får det bli. Fick iväg ett helt gäng av mina gamla hästböcker idag med. En hel jätteback la jag ut som bortskänkes, fem min senare var de tagna, hämtas imorgon, så skönt!

Inser faktiskt redan nu att mina planer på att slutföra det jag påbörjat redan har fått lite sprickor i hörnen ;) Har ju redan seglat iväg och gjort annat... Men ok, får skylla det på att jag inte kom åt det jag tänkt och att jag inte har färg hemma :)

Några böcker lättare :)