Snart borta och kommer aldrig mera åter.

Näst sista dagen på år 2012 idag då. Och snart är det dags för 2013, ett nytt år med nya möjligheter!! 

Jag vet vad som väntas av mig redan den första månaden, startar upp skolterminen med en stor tenta, för att sedan påbörja en ny kurs, med tenta i den i slutet av januari, och i början på februari, omtenta på senaste tentan. Hej och hå...

Tur det är kul i alla fall!!

Första dagen på året är dessutom årsdagen för mig hos stallet hos Gunilla, allra första gången jag red på Minerva då :) Tänk att det redan gått ett år... Kan knappt vänta tills jag får komma upp på Minervas rygg igen! Och Descaradas!!

Kan även säga att gårdagens arrangemang, Hästens Dag blev en hit! Många lovord har kommit in, dagen var väldigt uppskattad!! En toppendag som förhoppningsvis upprepas :) 

Hur som helt, nu är detta året strax till ända, och eftersom jag inte tror att jag hinner in hit i morgon så vill jag passa på att önska alla er 

ETT RIKTIGT GOTT NYTT ÅR!!!

 

Hästens Dag!!

Idag var det hästens dag på ridskolan!! En fantastiskt rolig dag, hoppas verkligen att det blir tradition av detta.

Det var många olika programpunkter, att från uppvisningar till utställare. Uppvisningarna bestod av bland annat gymkhana, frihetsdressyr och parad. Har fotat en massa, tyvärr är det trist med att få till det i ridhuset, men det går att utskilja vad som händer i alla fall ;) Bland utställarna var bland annat Gustaf där som representerade distriktsveterinärerna, Daniel och Mia från Equiterapi.com och Alexandra från säker hästhantering. Det var även loppis och korvgrillning. 

Jag var där som funktionär och fotonörd, men vet i sjutton om inte jag bara yrade runt... Gjorde ett försök till att vara strukturerad, vet inte om det gick så bra ;)

Något jag blev alldeles tagen av var frihetsdressyren. Allt det andra var jättebra, men detta var något för mig! Jag skrev ju mina mål inom ridningen häromdagen, och detta var ju en av dom, så här ska jag kunna rida, vilket samarbete mellan häst och ryttare!!

Gustaf hade även en blåsrörstävling, som var mycket uppskattad. Jag är grymt nöjd med min insats i det hela, träffade riktigt bra om jag får säga själv, och kom fyra av alla som var med. Skicklighet kallar jag det, de andra hade bara tur ;)

Daniel och Mia gav Zonia en behandling, med akupunktur och kiropraktik, väldigt lärorikt! Kanon tror jag de flesta tyckte!! 

Som sagt, dagen var otroligt lyckad och hade det inte vart för vädret med regn, is och fruktansvärd halka så hade det fått en tia av tio möjliga :)

Bjuder på några bilder från dagen!!

Slagsmål om min julklapp!

Har man katter kan man räkna med att inte få ha något ifred. I alla fall inte de saker som faller katterna i smaken!! Detta gäller även julklappar, och jag är helt säker på att på just denna julklappen stod det mitt och Christians namn (ok vår julklapp då, inte min som det står i rubriken ;) ). Vi fick en typ fårskinnsdyna av farmor, en sån man kan ha i fåtöljer, på stolar, i bilen, alltså en med en sits och ett ryggstöd, svårt att förklara. 

Katterna har fullkomligt förälskat sig i den. Jag har lagt den i fåtöljen i vardagsrummet, ett perfekt ställe enligt mig! Och man skulle ju kunna tycka att flickorna skulle kunna samla sig och sova i hög på den som de annars gör överallt. Men nejnej, inte när det gäller denna!! på denna är det full ensamrätt som gäller. Den som kommer först fajtas för att behålla plasten, och inte att denne tänker dela med sig av någon varm mysig plats inte!! 

Så där håller de på tills de tröttnar och går någon annanstans och lägger sig i hög istället! Haha, de är helt störtsköna!! Jaja, de kommer väl snart underfund med att om de sover i hög på denna dynan kommer det bli ännu varmare och gosigare än någon annanstans, det ska bara ta lite tid ;) 

De har sina påhitt, men det är det som gör dem så speciella, mina älskade katter!!

Goshögen!!

Mina mål

Jag fick lite inspiration när jag läste Emmas blogg, där hon skriver om mål i ridningen. Inte som vanligt, t ex att i år ska jag kunna rida en LA:1 dressyr med de och de procenten och ta de och de placeringarna. Nej, istället mer om att våga sätta mål, och att våga utmana sig själv till att göra det. Ni kan läsa inlägget här: http://satilaryttaren.se/?p=13260#respond

Förövringt är detta en väldigt bra blogg, se till att gå in och läs!!

Detta fick mig att fundera på mina egna tankar och mål inom ridningen. 

Förr om året hade jag en sån där tråkig måltanke, en sån jag nämnde innan, ska ta de och de placeringarna och så vidare. Men så är det inte längre. 

Jag har helt andra tankar om mina mål framåt i tiden. 

För det första, jag har inte satt nån tidsgräns. Allt måste få ta den tid det tar, mycket kan hända, exempelvis skador och sjukdomar på både hästar och människor så som vi fått erfara större delar av detta året. Det är så mycket som kan spela in. Allt tar sin tid, och det måste få lov att göra det, att forcera något skapar bara spänningar och inget hållbart i längden. Att sätta en tidsgräns gör det också till att man får ett prestationskrav på sig som jag inte vill ha. 

En annan grej är att jag inte har som mål att upp och tävla i någon elit. Jag har inte mycket tävlingsintresse kvar, har gjort mitt vad det gäller det, men någon tävling då och då i framtiden, javisst, det kan vara kul. Men då ska allt som ska presenteras på banan sitta som en smäck redan på träningsbanan, jag har inte någon ambition om att komma ut på tävlingsbanan bara för att träna, så pass mycket har jag själv vart ute så att det kan kvitta, men för hästens skull kan jag göra det till att börja med. Min ambition är att fortsätta länge med Minerva och Descarada och de har ju inte vart ute, så det måste bli träningsgånger för dem innan jag känner att man kan sätta högre krav på dem. För även tävlingarna är på hästarnas villkor.

Men om jag ska ta de målen jag verkligen vill uppnå så handlar det om att jag ska få så mycket kunskap i ridningen så att jag själv känner att jag har kommit någon vart. Jag vill och ska kunna rida i piaff, passage, piruetter, helt enkelt i de högre skolorna. Men jag har en liten annorlunda tanke, eller annorlunda kanske man inte ska säga, det är min tanke, jag vill att hästen ska kunna utföra dessa rörelser tillsammans med mig, utav så gott som fri vilja. En såpass bra kontakt vill jag ha med hästen jag rider. Jag vill kunna utöva dessa rörelser utan hjälpmedel, jag menar att jag vill kunna göra allt detta utan sadel och träns. Jag vill kunna rida hästen med så fina hjälper att det inte syns, och jag vill att hästen ska vilja utföra det jag frågar om utan att det handlar om ett krav från ett bett eller liknande. 

Jag kanske låter lite hippieaktig i mångas öron, men sån är jag ;) 

Jag har inte heller som mål skaffa mig någon egen häst. Jag vill fortsätta med Minerva och Descarada, jag stormtrivs med dem och Gunilla, och även i fall vi fick en så skadedrabbad sommar och höst har jag inga tankar på att ge upp dem. Att ha egen häst varken jag hinner, har råd med eller vill ha, jag blev alltför bränd på detta när jag hade Jason, men att få vara med och få vara så delaktig som jag är i stallet jag numera kallar vårt, liksom att jag kallar hästarna våra, det gör mig alldeles glad och lycklig.

Något mer jag vill är att faktiskt förmedla det jag kan till andra. Jag är ingen superryttare på något sätt, men dit jag har kommit har jag ändå kommit, och jag delar gärna med mig av detta. Jag älskar att ha träningar, jag älskar att se utveckling hos häst och ryttare. men jag vet att jag har begränsningar, när det är något jag inte vet hur man ska lösa, då finns det andra som är duktigare på det än mig, och har inte jag någon att tipsa om i det läget så går det alltid hitta någon annan som kan! Jag är inte bra på hoppning alls, det är sällan jag har träning i det, om så blir fallet är det endast de grundläggande sakerna, för det är bara det jag kan. Jag är en sits- och detaljnörd, och jag älskar att låta de elever jag har och har haft att jobba med detaljer, för det är de som sätter stora spår, för det är de små omedvetna sakerna som sätter käppar i hjulet för vidare utveckling. Jag vill även se att hästarna bygger sig som de ska, att de inte har skavanker, och med det menar jag att de till exempel är sneda på något sätt i till exempel ryggen, för det skapar onödiga hinder för både häst och ryttare. Häst och ryttare ska fungera harmoniskt tillsammans och tycka om arbetet som görs. Tja, lite utsvävning från min grundtanke när det gäller detta inlägget, men mina mål med träningarna i alla fall ;)

Kan väl ta lite mer kortsiktiga mål men min egen ridning nu som avslutning och det är att återfå sitskontrollen, efter mina knäskador och långt uppehåll av ridningen sedan tidigt i somras har satt sina spår. Jag vill ha en stadig sits igen som är gynnsam för hästen. Jag vill hitta tillbaka till dit jag var i våras, och lite till. Utan att denna grundläggande byggsten kommer jag ingen vart. Så fort hästarna kommer att komma igång så ska det börja jobbas med detta. Och när hästarna kommit så pass långt i igångsättningen att det är dags att rida för instruktör, då ska jag göra det. Har en tanke på vem, jag är kräsen ska ni veta, tränaren måste ha samma tanke om samarbetet med häst som jag har samt även på vilket sätt hästar ska ridas på. Vet ett par som jag vart nöjd med, och en som jag inte testat innan men som jag tror väldigt mycket på. Jag tränar gärna för flera och plockar ut godbitarna :)

Hur som helst, nu ska jag inte svamla mer idag, det blev nog lite väl luddigt som det blev ;) Men nånstans in emellan kan ni nog hitta ett och annat mål jag har inom ridningen.
Jag ska nu återgå till mina böcker, pluggandet har var på topp större delen av dagen och nog orkar jag en stund till ;)

Trevlig kväll på er :)

God fortsättning!!

Hoppas att alla hade en fin julafton igår!!

Vi hade det bra, började med dopp i gryta hos mina föräldrar på förmiddagen och på kvällen firande hos Christians föräldrar.

Skulle firat "julkväll" hos mina föräldrar ikväll, men förkylningar satte stopp för det. Kanske blir i morgon istället. Vi kunder ju tagit det på förmiddagen igår, men det är till att frångå traditionerna lite väl mycket ;) 

Fina klappar fick jag med :) En skrivare (som jag fick innan jul av mamma och pappa, kanoners!!), en rosa rattmuff, ett handduksset och ett presentkort på Gekås :) Hur nöjd som helst med mina klappar!!

Skulle vart hos hästarna idag, men väglaget satte stopp för promenad med hästarna så för mig blev det en heldag med plugg istället. Känner mig just nu bortkommen inom det området, det jag läser fastnar dåligt, blir till att läsa igen. Och igen. Och igen...

Passat på att få ett halvt sammanbrott över datorn alldeles nu med, den ville först inte starta, sedan när den väl gjorde det så gick det inte hitta någon nätverksplats. Krävdes ett par omstart för detta... Skit, jag som trodde att den mådde bättre igen efter att ha blivit underhållen, det verkade ju så :( Hoppas innerligt att detta är något tillfälligt och att den startar som den ska nästa gång. Visst skulle jag klara mig för stunden utan dator, men det blir bökigt med skolarbeten sen och så. På tal om skolarbeten måste jag ju sätta mig och skriva ett om fysiologiskt åldrande denna veckan med, tjiho... Men skulle det skita sig med datorn så vet jag att jag kan få låna en liten tillfälligt av en vän, det lättar lite på det :)

Jaja, så kan det vara, tur att det än är lite kvar av 2012, ska nog få ihop allt :)

Finaste Sunny!! 

Katterna fick nya myntabananer i julklapp, det var uppskattat vill jag lova!!

1+1+1=monster...

Haha, ja, ungefär så gick det med dagens promenad med hästarna ;) En sak lades till den andra och tja, tillslut var det skvatt galna ;)

Vädret vart lite halvdant idag, mulet, kallt och blåsigt. Redan där borde vi kanske stannat upp och funderat på om en promenad med två hästar med ordentlig överskottsenergi ;) 

Men nejdå, de var ju så lugna och mysiga både i hagen och inne i stallet!!

Så vi gjorde i ordning dom och klev utanför stalldörren... Och det är nu vi kan börja addera saker till det rådande vädret som bara det med sin rätt skarpa blåst satte dem lite ur balans om man säger så.. Grannarna eldade, och röklukten hade inte den vanliga vedlukten. Detta gick Descarada igång på kan man säga, hon blåste och vädrade om vart annat... Jaja, nu var vi ute, lika bra att fortsätta, de lugnar väl sig! Men så fel vi hade... 

Minerva gick sist idag, hon tog nog inte ett skrittsteg på hela vägen. Descarada kunde inte hålla mitt tempo, så hon gick och samlade sig som en banan jämte mig och detta gjorde henne lite grinig. Minerva fortsatte att dansa runt med Gunilla, men då kom det en bil. jaha, bäst att stanna hästarna. Och det var inga problem, de stod så snällt medans bilen åkte förbi. Sedan var de igång igen! Men då kom nästa bil, samma procedur, stanna och vänta på att den åkte förbi. Inga problem. Men detta triggade igång Descarada lite extra, nästan som att hon samlade en massa energi i dessa små stoppen, och hon var bara tvungen att bitas. Hon brukar i vanliga fall vara rätt försiktig, men idag fick jag mig ett riktigt hugg i tummen. Ajaj... Jaja, den lever, men är lite öm. 

Vi kom i alla fall in i skogen där vi trodde att set var lite lä, men nänä, där blåste det ännu mer!! Och detta var det sista som fick dem att så gott som gå i taket! Jösses, det var bara att försöka att ta sig hemåt med dessa två heltokiga hästar!! Vi hade träns på dem, vilket kändes skönt, lättare att kontrollera dem då... Men trots att de var tossiga så var de försiktiga med  oss, eller ja, förutom att Descaradas tuggande på mig dåda.

Vi kom i alla fall in hela allihop, men de två damerna var fullständigt uppstressade!! Ut med dom i hagen igen, och då var det lugnt efter lite skuttande, för varför ska man stressa där?? Nänä, där finns det mat, det är bra grejer ;) 

Haha, ja, man lär så länge man lever ;) Men med lite sunt förnuft hade vi nog inte gett oss ut i vädret som var, men vad sjutton, vi är så glada för att vi kan sätta igång dom nu!! Men nästa gång funderar vi nog på om det är så lämpligt att ge oss ut under dessa förutsättningarna ;)

Hästarna är för härliga, man blir glad av dem, även om de ibland blir lite stolliga!!

Shit, så grym jag vart idag!!

Det är nästan så jag överträffat mig själv! Jag gick helt in för pluggandet idag :) Och jag lyckades till och med behålla fokus nästan hela tiden! Började i morse lite efter nio, och med bara några korta stunder till pauser, då menar jag korta, så höll jag mig kvar med näsan i boken hela tiden fram till halv tre! 

Då tyckte jag att det var dags för en riktigt paus, gav mig iväg till stallet och myste med hästarna, pratade om allt och inget med Gunilla och så gick vi självklart en promenad med flickorna! Idag var det Descarada som var lugn och mycket mer stabil än i förrgår, Minerva däremot var så överpigg så hon darrade, haha ;) Hon kunde inte låta bli att göra glädjeskutt då och då, och hon gick och knuffade på mig för jämnan ;) Men hon är sjysst, hon gör inget mot mig utan hon sprattlar vid sidan om. 

Det var en väldigt härlig stund i stallet och mina batterier laddades. Så när jag kom hem vid 18-tiden så var det dusch och middag, därefter lite mera plugg! Avslutade alldeles nyss! Helt klart nöjd med mig själv ;)

Har en liten plan på hur jag ska lägga upp allt, hoppas bara att jag lyckas följa denna. Det kommer att bli stentuffa veckor, men nu känns det som att jag börjar komma in i det. Ska ta ett kapitel om dagen, totalt sju kapitel, plus repetition av det som jag läst dagen innan. Ett par kapitel är grymt stora så de kan nog få delas upp på två dagar. När jag gjort detta så ska jag gå in till fullo för instuderingsfrågorna, som jag redan kollat in på under tiden jag läst igenom allt. Ska ta även och skumma igenom den engelska boken, och sedan gå igenom alla papper från föreläsningarna. Ska klämma in anatomi varje dag med, något nytt ska sitta varje dag, likadant med hormonerna. 

Med denna tanke på plan bör jag få i hop det. Det känns så nu i alla fall. Jag har redan gått igenom två kapitel. Nu är jag på gång minsann!!

Det kan aldrig bli som förr igen. En lång julfundering...

Jag tror att det finns en hel del som känner likadant som mig. Det jag tänker på är julen. Som barn var det en högtid att se fram emot, julafton var något man längtade till lika mycket som sin födelsedag. 

Så är det inte riktigt nu. Som liten hade man inte några bekymmer, i alla fall inte några som innebar långvarig stress eller annat. De bekymmer man hade var väl oftast de som fanns för dagen, t ex att man inte fick leka med den kompisen man tänkt. Detta var ju för det mesta något man släppte rätt fort igen. 

Just när det gäller julen så var man inte medveten om allt runtomkring, det man såg var julklapparna och den roliga dagen med släkten och med smaskig mat. Då fanns inte stressen över att fixa den där maten, se till att julklapparna hamnade under granen, att granen ens kom på plats, att helt enkelt ordna allt runt omkring för att få julaftonen till att gå runt. Man förstod inte att det var en massa jobb bakom. Istället njöt man av att vara just barn, att man kunde leka med kusinerna samtidigt som man med en olidlig spänning väntade på att få öppna klapparna. Att kolla på Kalle på tv var en stor höjdpunkt med, och den timman var hejdlöst rolig. 

Och då, när man var liten hade man en föreställning om att allt detta, det kommer alltid att kännas såhär. Och att det alltid skulle vara på samma sätt, inget skulle förändras. En dag som bubblade av skratt, förväntan och en overklig lycka när man äntligen fick öppna sina julklappar med spänning. Det enda som inte var bra var att det bara var en gång om året, att man skulle behöva vänta så länge till nästa gång när denna underbara dagen var över.

Och jag önskar så att det skulle kunnat få fortsätta så. I alla fall känslan för julen, för att hålla samman släkten som bildar egna familjer skulle vara en omöjlighet, så mycket folk det skulle bli, ojoj... Men känslan. Jag saknar känslan. Sedan många år tillbaka så är man ju fullt medveten om att den där lyckliga drömdagen som man upplevde när man var liten är borta för alltid. Men jag längtar till den. Men dit kommer jag aldrig igen. Nu ser man allt på ett helt annat sätt, och framför allt är man medveten om alla måsten, och stressen över att allt ska bli perfekt sitter inbankat i skallen på en likt en spik som är hårt inbankad i väggen. Det kommer aldrig att bli perfekt, för det perfekta är i det förflutna, så som man upplevde julen som barn. Det går inte göra något åt. 

Nu ska ni inte missförstå mig, jag tycker om juletiden, jag tycker den är underbar. Men jag vill understryka; juleTIDEN. Inte julafton. Julafton har på något sätt blivit en stark påminnelse av en svunnen tid, en tid man aldrig kan gå tillbaka till igen. Och det gör mig lite nedstämd. Numera innebär julen en massa administration, man ska se till att vara på rätt plats på rätt tid, det är julklappar hit och dit, man ska le och vara glad hela tiden, det är ju julafton, då ska alla vara glada, men samtidigt gror andra tankar som gör att man bara har en fasad av att vara på topp, i år för mig är det plugget, jag har en enorm stress för att jag har så mycket dessa veckorna att läsa in, sårass att jag inte har kommit in i julkänsla och fattar inte att det är julafton på måndag. 

Men nu ska jag inte svartmåla julafton så värst mycket egentligen, för visst, det är en mysig dag som jag egentligen gillar. Men det är så mycket mer numera, som gör att det bara känns som en rätt så vanlig dag, med lite extra god mat. Jag tycker om traditionerna vi numera har, och vill gärna ha dem kvar, men sinnet letar ändå efter känslan jag hade när jag var liten. Jag försöker kolla på Kalle med samma entusiasm som fanns då, men den infinner sig inte. Men bara för att, vill jag se Kalle ändå, för korta stunder så får jag den där härliga känslan av julen som liten. 

Men jag ÄR vuxen nu. Det är bara att ta, och det har sina fördelar ;) Jag är glad över att jag har härliga minnen från barndomens jular, för de var underbara, och jag tycker ändå att det är bra nu. Men jag kan inte låta bli, jag saknar det!!

Nä, det gick ju inte bra.

Första dagen på "lovet". Som jag skulle pluggat på. I alla fall en stund, till och med bestämt vad jag skulle läsa. Men nä, inte ens öppnat böckerna. Illa. Att det ska vara så svårt ibland?? Men ok, det kan bara bli bättre. I morgon blir det en sväng till Borås, jag och Christian ska köpa lite julklappar, och handla lite mat. Sedan ska jag plugga. Så det så. Och, ja, nu har jag fått det svart på vitt, det blir omtenta på den senaste tentan vi gjorde. Surt, men jag visste det redan innan (men man hoppas ju trots allt ändå). 

Idag har jag istället vart med mamma i Borås, och vart i stallet. Jag har stekt pannkakor och hunnit med att sura en stund för att julbelysningen som sitter i ladan är trasig.Utöver det senaste så har det vart en trevlig dag! 

Mys i stallet, och första promenaden på tre veckor med hästarna, jomen, de var pigga ;) Men väldigt nöjda över att få göra något! På lördag är det dags för nästa promenad, lite längre än denna, känns underbart att vara igång igen!!

Nä, nu ska jag hitta på något ytterligare för att kunna undvika studierna ;) Men i morgon blir det till att ta sig i kragen!!

Jullov :)

Ja, då var sista dagen i skolan avklarad i skolan får i år nu då. Känns lite tomt faktiskt ;) Men vad sjutton, jag lär inte vara sysslolös, tentaplugg gäller, har tenta den 10:e januari, den 30:e januari och den 2:e februari... pust... Måste få i ordning en bra strulktur på allt detta så det blir nåt bra av det. Det som jag vet nu är att VARJE dag ska det pluggas. Något måste in varje dag. Inte mer med det.
Så jullov kan man väl inte kalla detta.

Aja, det är ju roligt fast det är tufft!

Ska dock sätta mig med en popcornpåse nu och koppla bort verkligheten i nån timma, dags för säsongsavslutning får Grey's Anatomy!
Tjing!!

Staaallet!!

Nu var det längesedan jag tillbringade lite över fyra timmar i stallet på en gång, men idag så, kom dit strax innan nio, och åkte inte hem förrän vid ett :)

Det var skoning som stod på schemat och därmed även dags att ta bort Minervas klack!! 

Sören dök upp vid nio och Minerva stod först på tur, hon var lite otålig, kunde inte riktigt hålla sig still, skuttade till en gång så att kedjan gick av! Ni kan inte ana hur nöjd hon såg ut efter det, det riktigt lyste om henne! Sedan var hon lite lugnare en stund ;) Skön häst det där, haha!! 

Sedan var det Descaradas tur, och det gick fint :)
Så nu har de båda fina fötter med snösulor och fyra broddar i varje hov!! Så skönt, nu kan vi ut och gå lite smått igen :)

När klockan närmade sig ett och Sören skott klart dem fick de gå ut, och herrejösses, de hade samlat på sig lite energi inne minsann, jisses så det skuttade runt!! Härligt att se!! De var säkert otroligt nöjda med att de hade bra fäste för fötterna plus att det inte blev snöstyltor med en gång, och de ville säkert testa nya kängorna ordentligt ;) 

Nu blir det vila för dem i morgon, Minerva ska få vänja sig vid att vara utan klack lite, men på torsdag tar vi en liten promenad, inte lång, men en början! Gäller att vara försiktig i början, så inte något retas upp igen. det får bli lite varannan dag nu den första veckan, innan vi kan komma igång på allvar! Vi får ha lite koll på underlaget med, det är bra halt ute nu, hästarna klarar sig nog, det är väl vi tvåbeningar som får problem ;)

Hade broddar på mig idag, det funkar bra, men knäna gillart inte, de är rätt ömma bara efter idag. Men de stärker sig nog snart igen!

Åh, är så sugen på att komma ut på promenader igen!!

Snoooor

Det är ingen underdrift att säga att hela föreläsningssalen förvandlats till ett enda stort samhälle av snorande människor idag. i nästan fyra timmar satt alla där och hostade, snorade och nös... Mycket trevligt, eller inte. 

Men detta var i alla fall sista föreläsningen innan jul, känns nästan lite konstigt, bara en sammanfattningsstund på onsdag kvar, sedan blir det "jullov". Eller man kan snarare uttrycka det att vi under julen blir lämnade åt vårt öde med vårt plugg... för den 10.e är det dags för tenta igen. Jisses. Och jag som måste läsa in två tentor eftersom det blir omtenta på den vi gjorde nyss. Så denna "lediga" tid kommer att spenderas med näsan i böckerna. 

Min ambition är att vara hos hästarna så mycket jag kan nu med, känns inte som det har hunnits med så mycket jag vill, ska ta igen detta så mycket jag kan! 

Börjar i morgon, ska vara i stallet medan hästarna skos, från nio till ett ca. Ska bli mysigt!! Tänkte pyssla massor med den av dom som inte skos! Härligt!!

Förresten så har min kamera återvänt igen! Jag har inte hunnit hämta den i Göteborg än, fick meddelandet när jag kom hem idag. Men på onsdag ska den följa med hem! Gött!! Ska fota under julen med, hoppas att vädret blir härligt igen, gärna lite snö igen, så det blir lite vinterbilder! Nya bilder på hästarna är det dags för och på katterna med!

Förbannade västtrafik...

En av sakerna som verkligen kan ta ner mitt humör är just västtrafik. Att åka buss tillhör ju inte min favoritsyssla, men ok, det är bara att göra och i sig går det väl ganska ok. Men administrationen runt detta bussåkande kunde ju gått bättre till. 

Västtrafiks hemsida är helt värdelös. Reseplaneraren går inte att lita på alls. Den ska ju ge förslag på smidigaste resa, med byten och så vidare.  Men nejdå. Inte då. Istället får man inställd hållplats och inget mer. Plus att på några tider går turen och några inte. Men för satan, vad gäller?? Fick söka vidare efter vad jag tror bussen stannar, och visst, det finns väl anslutningar ner till skolan, men ge då förslag på det då!! Så jag kommer väl att komma till rätt ställe i morgon, men får ta en tidigare buss ä nödvändigt. Men det är väl ingenting, det måste jag göra varje gång, för annars kommer jag inte i tid, men det är väl kul att sitta från kl 7 när man börjar åtta?? För inte att det går en bra tur när man börjar åtta, konstigt nog, det är väl den vanligaste arbetstiden om något. Hört fler klaga på detta. Skräp. 

Lägligt nog ikväll när jag var som surast, kom det upp en enkätundersökning på deras hemsida.. Fick vraka ur mig en hel del misstycke där, man kan ju alltid hoppas på att de fattar grejen och fixar till det som är allt för fel i alla fall.

Jaja, får väl ge upp surandet nu, får gå och lägga mig så jag kommer med den tidigare bussen i morgon då. För varför skulle jag kunna få en sovmorgon när vi ändå började senare?? Nä, det vore väl dumt.

Ska ändå bli härligt att sitta på en fyra och en halv timma lång föreläsning med huvudvärk, feber och ett överjävligt snorande. För detta är inte en föreläsning man vill missa. Så det så.

Julegris!!

Måste testa, har haft problem med att ladda upp nya foton ett tag här på bloggen, därför har det bara blivit gamla. Men gör ett nytt försök!

Får bli ett foto på vår söta julegris :)

Visst är den söt!!

Nämen hej!

Oj, några dagar sedan jag var här minsann! Hör inte till vanligheterna, men ibland blir det så. Det har vart lugnt, inte mycket som hänt, utom en rolig sak!! 

Den får ni sist, ni får hålla er ;)

I fredags var datorn hos doktorn, en vän till familjen har gått igenom den, och nu ska den fungera så mycket bättre!! Har till och med fått nedladdat ett riktigt schysst bildhanteringsprogram, har inte hunnit testa det än, men verkade kanon, och gillar jag gratisversionen kan jag uppgradera den till den lite mer finare varianten som bara kostar ett par hundra, gillar starkt! Nu blir det inget dyrt photoshop som jag gått och trånat efter, detta ska tydligen vara liknande men mycket billigare!! Dock har datorn en dödsdom över sig, inget jag kan komma ifrån, men jag kan göra vad jag kan för att förlänga tiden för den. Det är så att den överhettar sig, processorn går varm på en halvtimma drygt, och sedan dör den. men ska ge den en chans, men ett fläktbord, bra mycket billigare, ca 300 kr, istället för en ny dator nu i alla fall. Detta bör ge den en hel del tid till. 

Annars i fredags drog jag på mig en saftig förkylning, det är snor högt och lågt... Tradigt, men det var väl att vänta, ungefär alla i skolan hostar, nyser och snorar, kan liksom inte komma undan när alla sitter i en och samma föreläsningssal... Nu är förkylningen på topp, längtar inte till att sitta på föreläsning i fyra timmar i morgon... Skulle jobbat både fredag kväll och ikväll, men inte läge att snora ner de stackars gamla, så jag håller mig därifrån. Inte snällt att smitta ner dem. 

Men nu till gårdagen och det roliga. Det var bestämt sedan innan att Gustaf skulle komma och kolla Minerva inför skoningen på tisdag, för att se om klacken kunde tas bort. Först en vända in hos mina föräldrar för vaccination av Biffen och liten koll på Pontus, som verkar ha lite inflammation i kroppen, så antiinflammatoriskt för honom i några dagar, och sedan se hur han verkar. Inte så värst kul, men bra att ha koll på det.

Sedan bort till stallet i mörkret, lust med bil från båda håll vid böjprovet, och resultatet var att hon gick rent!!! Klacken ryker på tisdag!!!

Än är hon inte helt friskförklarad, hon ska kollas innan nästa normala skoning med, för att se att hon klarat sista sänkningen, men allt känns väldigt hoppfullt!! Så nu blir det promenader fram tills dess, och förhoppningsvis kan vi få börja sätta igång henne efter det!! Håll tummarna!!

Vi avslutade kvällen med pizza och en massa snack, en himla trevlig kväll!! 

Idag blir det plugg, risigare än igår känner jag mig, så soffläge och anatomibok är nog vad som funkar bäst. Dock kan det nog hända att jag hälsar på i stallet en vända, måste få luft!!

Åh, vad jag längtar!!!

Min praktikplats

Som jag skrev igår så tänker jag ge en lite närmare förklaring till att jag inte ville ha den platsen jag blev tilldelad.

Jag hamnade på en Hematologavdelning. Detta innebär olika sorters blodsjukdomar och några typer av cancer, bland annat lymfom, cancer i lymfsystemet.

Allt detta kan nog vara hur intressant som helst. Men det finns ett Men.

Och det är att jag inte är redo för just den praktikplatsen. Av alla platser som finns så var det denna jag inte ville hamna på, i alla fall inte än, innan jag fått med kött på benen, och mer distans. 

För det är så att mamma behandlades för just lymfom för inte allt så lång tid sedan. Nu är hon friskförklarad sedan snart ett år tillbaka, men går på kontroller fortfarande, för det är en form som alltid kommer att ligga latent i kroppen, men ju längre tid det går desto mindre risk är det att det bryter ut igen. Men allt ser bra ut nu. Så det känns bra nu. Men tiden som var, ja, det var en  jobbig tid. Och att hamna på just denna avdelningen är jag inte redo för. Inte än i alla fall. 

Nu ska jag självklart kunna hamna på alla typer av avdelningar utan att sätta emot, och om detta hade vart termin 5 istället för 2 så hade det nog vart lugnare. Men än är jag så oerfaren, bet inte riktigt vad jag ska vänta mig, och nu vill jag lägga krutet på att jag ska lära mig, få rutin och landa i mitt yrkesval. Inte att kämpa emot känslor som kan dras upp till ytan igen. För det är utsatta människor på denna avdelningen, precis som på alla andra, men här kommer det för nära. I alla fall nu när jag fortfarande är grön i det mesta. Kan nog vilja vara på hematologen i framtiden, dels för att lära mig mer om vad som hänt. Men inte än.

Hur som helst, jag har fått byta praktikplats med en tjej i klassen spm inte var helt förtjust i sin placering, men jag tror att det kommer att bli hur kul som helst! Kommer att vara på en avdelning på Sahlgrenska, Mava, medicinska akut vårdavdelningen. Spännande! Enda nackdelen är väl att vi inte får gå ut på praktik förrän vecka 12 nästa år ;)

Ja, av denna anledningen var det i alla fall. Inte för att jag var besviken för att det skulle bli tråkigt. För det tror jag inte det skulle bli på den avdelningen.

Än håller vintern i sig!

121212

En rubrik som ungefär alla andra satt idag, men vaddå, inte ska man avvika från mängden alldeles för mycket ;)

Nåt längre åsiktsinlägg orkar jag inte med, i morgon kanske? Idag har väl inte hänt så mycket, mer än att jag fått ont i halsen. Usch. Jaja., Föreläsning och grupparbete i skolan idag, helt ok med det med. Morgondagen bjuder på ytterligare en föreläsning, sedan är det helg för mig, eller ja, ska jobba både fredag och söndag.
Nästa vecka har vi två dagar i skolan, sedan jag vi jul"ledigt". Den så kallade ledigheten kommer innebära råplugg. Tenta efter jul. Och högst troligt omtenta på den vi gjorde nu. Det senaste tentatillfället innehöll två tentor, fick reda på att jag är godkänd på den ena, den lätta. Hur skönt som helst. Men på den andra är det inte en möjlighet att jag kan få godkänt, spelar ingen roll vad nån säger, jag vet det. Så det så. 

Ja, vi fick reda på praktikplatserna nästa termin idag med, och där drog jag nog en nitlott. Eller inte så, men detta ligger på en personlig nivå, kan ta det en annan dag. Det fanns en avdelning jag inte ville hamna på och naturligtvis hamnade jag där. Försöker se om jag kan få byta med någon. Vi är ju trots allt 105 stycken i klassen, nån borde ju kunna tänka sig att byta, det är ju egentligen inget trist ställe, men jag vill absolut inte börja på det stället, är inte redo för det. Men som sagt, mer om det en annan dag.

Nä, nu ska jag och min onda hals i säng, tidig morgon i morgon! God Natt!

It's alive for now...

Min kompis datorn mår inte bra. Varför jag anar detta är för att den har börjat stänga av sig själv, ikväll klarade den en och en halv timma... Nu är den igång igen, frågan är hur länge. Vet inte om det är att den blir överhettad, för varm blir den fort, eller om det är något fel inne i "maskineriet".  Kanske något virus? Fast jag har sökt igenom och programmet hittar inget.

Suck. 

Jag hoppas verkligen att detta går att fixa,datorn behöver jag, dels för skolarbete, och dels för att jag är något beroende av den ;) Och jag har inte råd med en ny, så det så. 

Nä, den har rackaren behöver hjälp av någon som kan saker och ting bättre än vad jag kan!!

Hade egentligen något helt annat jag tänkt ventilera ikväll, men tappade bort mig när datorn stängde av sig, ett lite småsurt åsiksinlägg, inte jättevanliga här hos mig, men ibland kommer lite skräp upp till ytan som måste ut, så imorgon tar vi det istället, om jag kommer ihåg ;)

 

Ville-bus!

Den absolut roligaste dagen i skolan, ever!!

Ja, idag var den roligaste dagen i skolan jag var med om. Det ni!! 

Hela dagen har bestått av träning på olika moment, denna träning utförs på skolans kliniska träningscenter, KTC. Jag skulle egentligen bara vart där i em, men bytte till mig tiden på fm då min ordinarie tid inte inföll sig förrän den 20:e, och då har mitt månadskort (busskortet) gått ut och det är inte en höjdare att köpa ett nytt för 1300:- för de sista dagarna innan jul, under mellandagarna är jag inte i skolan alls, utan de sista dagarna betalar jag istället kontant på bussen, och en dag mindre i skolan innebär en dag mindre att betala. Kanon att det går att lösa nån dag såhär!

Men nu till dagen! Förmiddagen bestod av blodtrycksträning, puls, andningsfrekvens och EKG tagning! Tappade räkningen på hur många BT jag gjorde, men jag lärde mig!! Det var så kul! EKG var med spännande, har vart med innan men inte fått gjort själv. Fick sätta elektroderna och kolla lite på kurvorna, se vilka kurvor som var vilka samt att se att det såg någorlunda jämt ut. Annars är det läkaren som bedömer ett EKG. Andning och puls var lite mer sånt man kände till sedan innan, så det kändes lite mer vanligt och inte så spännande. Jag fick blodtrycket taget hur många gånger som helst med, har lila små prickar i huden och ett och annat blåmärke med ;) Så kan det gå ;)

Eftermiddagen var dock den roligaste, venprovtagning och kapillärprovtagning!! Vi fick först träna på attrapper vi satte fast på armarna på oss själva, tills vi var så pass säkra så att vi vågade oss på att sticka i varandra på riktigt. Kapillärprovet var ju inget som var avancerat, det visades en gång, sedan var det fritt fram att testa det, och det var inga problem (det är bara ett stick i fingret). Jag fick testa venprovet två gånger, den första var jag rätt nervös och lite småskakig, lyckades väl få ur blod, men inte med någon större finess ;) Tack tålmodiga Emma! Andra försöket gick bra mycket bättre, något stadigare på hand då, och hade lite mer flyt i hela proceduren. Tack Isabella för andra försöket! Det var väl menignen att jag skulle bli stucken med, men det väl inte så många som var sugna på att ge sig på mig, jag är inte helt lättstucken, inte några tydliga vener som hittas lätt här inte!  Jag har inte så mycket emot att bli stucken, men om ingen var villig att göra det så tjatar jag inte om det ;) 

Hur som helst, mer träning behövs med detta för att få in snitsen och flytet, och det kommer fler tillfällen. Men jag är ändå nöjd med dagens försök, det gick ju inte alldeles galet, och de två jag stack verkade inte tycka att det gick så tokigt (de sa till och med att jag var duktig, hihi, egot fick sig en skjuts där minsann ;) ) :) 

Som sagt, en otroligt rolig dag i skolan, helt klart den bästa jag vart med om genom alla mina skolår :)

En dag som gör att jag är på det klara med att jag valt helt rätt linje i mitt yrkesval!!

Beata är grym på att retas..

För några veckor sedan flyttade jag om lite här hemma. Syftet till detta var inte enbart att det skulle se lite bättre ut, utan även att se till att katterna inte kan ta sig upp på dörrarna från några andra möbler. Detta förhindrade även att Beata och Doris kunde ta sig över till hatthyllan och ligga och sova där. Anledningen till att jag inte vill ha dem där är enkel, jag vill inte att de ska kunna ramla ner från hög höjd och skada sig. 

Doris har inte brytt sig om förändringen, men Beata har surat över att hon inte kunnat ta sig upp på dörrarna. 

Men tro inte att hon kunde hålla sig på golvet inte. Nänä. För igår satt hon på dörren. Hon lyckades med konststycket att ta sig upp via kattlådan som numera står jämte dörren! Den är ju inte hög, men hon lyckades. Helt otroligt. Så nu blir det inget tak på den lådan mer... För kommer hon upp så här hon inget att hoppa ner på sedan. Skulle hon välja att hoppa ner på lådan lär väl den spricka och hon skär sig på vassa kanter... Resultatet har istället blivit att det är sand i halva hallen, det måste nog bli en större variant med kant på så att lite sand hindras att skvättas ur... Får väl bli deras julklapp...

Men hur som helst, Beata är grym på att retas. När hon satt där uppe på dörren kändes det som hon glatt skrattade åt mig! Haha matte, jag kunde allt ändå!! Helt säker på att det var precis det hon satt däruppe och tänkte när hon blängde nöjt på mig ;) Skuttkatta!!

Hur mysigt de än hade där uppe på hyllan så satte jag hjärtat i halsgropen varje gång de skulle upp eller ner...

Hjärt- och lungräddning

Allvar. Det är detta som gör det. att jag vill bli sjuksköterska. 

Igår hade vi HLR, hjärt- och lungräddning. I två-tre timmar tränade vi på detta samt hjärtstartare och luftvägsstopp när någon satt i halsen.

Visst har jag gått hjärt- och lungräddning innan, men det var i gymnasiet för sisådär  14-15 år sedan. Mycket var förändrat sedan dess. Ungefär var femte år ändrar de på lite olika grejer. Då fick vi inte heller någon utbildning på hjärtstartare eller luftvägsstopp. 

Hur som helst, det är sådana här kunskaper som gör att man kan rädda liv, och det är en del av mitt framtida yrke. Nu börjar det kännas verkligt. Inte bara en massa luddigt etik och moral-bös som ska skrivas ner på papper, utan faktiska kunskaper som så småningom ska sitta i ryggmärgen. Första steget ar alltså taget!!

Att igår träna på detta var väl inte helt verklighetstroget, men det gav bra förberedelse till att kunna utöva det i verkligheten om det skulle behövas. Jag menar, en docka är inte helt lik en människa... Men efter att ha fått gjort oräkneliga hjärtkompressioner känns det som att man fått in en typ av känsla för det, lite hur man ska göra, hur det ska kännas och vilken teknik man ska ha för att få bästa resultat utan att den egna kroppen ska få för mycket stryk. Men jag kan lova att det sitter en hel del träningsvärk i denna kroppen idag!! 

På måndag ska vi ge oss på ännu en ny grej, en sak de flesta vart med om men inte utfört. men nu är det dags för oss :) Vi ska ha träning i venprovtagning :) Det ska bli hur kul som helst!! Haha, jag antar att jag låter lite sadistisk när jag blir glad över att få börja sticka i folk ;D Men det är lite nervöst må jag säga, först ska vi få träna på attrapper, men sedan på varandra. Och eftersom man inte gjort det innan så kommer det bli lite läskigt att sticka i någon annan, men även att bli stucken av någon annan som inte gjort det innan heller. Det finns ju trots allt en hel del som kan gå galet. Jag har försökt läsa på så mycket jag kan, så jag tror att den teoretiska delen sitter rätt bra. Men det går ju ändå inte att jämföra med att göra det på riktigt. 

Men, hur som helst, det ska bli riktigt spännande!! Hoho, se fram emot måndag!!

Julbak??

Jag längtar efter att julbaka lite. Men det går trögt på den fronten med ;) Men nu har jag i alla fall kommit så långt att jag vet vad jag ska göra ;) Det ska bli saffranskaka (jag skippar lussekatterna i år, tycker inte det är så kul att stå och vänta på att deg ska jäsa, haha), pepparkakor, både mjuka och hårda och så lite julgodis, mozartkulor och fudge. Ingen knäck i år, ändå inte någon som äter upp den. 

Helgen kanske? Måste plugga en hel del, men in emellan det och stallet ska det nog bli lite bak :)

Gissar förresten på att min allmänna tröghet beror på en kommande förkylning. Har en jobbig hosta och nyser hela tiden. Så det är väl snörvel att vänta. Jaja, bara det bryter ut så kan den försvinna sen!

Nu är det riktigt kallt, huttrade rejält när jag tog in hästarna ikväll!! Men de verkar vara nöjda ändå, för de var inte så sugna på att komma in i alla fall inte Descarada som skuttade iväg så fort jag skulle ta henne ;) Bushäst!!

Suddig i skallen

Vet inte riktigt hur jag ska sortera i ordning på alla tankar som trängs i huvudet just nu. Mycket jag vill, lite jag får gjort. Vet inte riktigt hur jag ska få loss på knuten jag skaffat mig, hjärnkontoret har väl frusit eller nåt, i den här kylan är det inte omöjligt att så skulle kunna vara fallet.

Jag tycker det går trögt med plugget, det fastnar inte. Men fortsätter försöka där. 

En till sak som snurrar mycket i huvudet är alla stackars hemlösa katter där ute som lider mer än nånsin nu i kylan. För mig så är katter det som står mig allra närmast hjärtat, för de flesta är det barn, för andra hundar eller andra djur. Tro nu inte att jag inte bryr mig om andra djurarter, för det gör jag väldigt mycket, men jag brinner verkligen för katter. Skulle vilja hjälpa alla som inte har ett hem, men vet inte hur. Hade jag haft möjlighet hade jag tagit hem så många som det bara skulle vara möjligt, men har finns det tre som sätter emot.. Christian tycker det är alldeles tillräckligt med tre katter, Beata fixar verkligen inte andra katter, vi har testat, det går inte hon blir helt rabiat och börjar slåss med Sunny och Doris, sedan har vi Sunny som visade samma tendenser som Beata.. Doris är rätt cool med detta, så det är väl jag och hon som skulle kunna tänka oss detta. Så det går inte ta hem fler katter. Donera en slant hade vart nåt, men det finns inte direkt mycket över på studielån. Det jag däremot jag absolut skulle vilja göra är att bli volontär på katthem. Då gör jag något som kan hjälpa i alla fall. Det hade vart nåt. Kikar runt lite på katthem som ligger inom okej avstånd, men har inte kommit så långt med det än. Men vill, och ska, och förhoppningsvis ska det inte ta så lång tid innan jag kan hjälpa på något sätt i alla fall. 

 Finaste Biffen var hemlös innan han flyttade in hos mamma och pappa, en helt underbar katt!!

Har lämnat ifrån mig min kamera...

Jaja, låter som en petitess, och egentligen är det väl det...men jag gillar min kamera och saknar den redan! Men den kommer ju tillbaka, om några veckor ska den vara hemma igen, den ska ju bara på rengöring och uppdatering. Och förhoppningsvis blir den lite bättre att fota med igen, det senaste har den inte vart på topp direkt, tycker inte att bilderna blir så jag vill ha dem, något suddiga och inte den där klarheten som jag vill ha, om det inte är perfekt ljus. Antar att den är rätt full av damm efter nästan tre år av användning i för det mesta väldigt olämpliga miljöer för en kamera att vistas i så som dammiga ridbanor.

Jag är verkligen en fotonörd ut i fingerspetsarna och det svider lite att jag inte hinner med så mycket av detta just nu. Jag får väl ta igen detta när jag pluggat klart om tre år ;) Fast nä, jag ska nog kunna klämma in lite in emellan ändå :) 

Jag vill utvecklas inom fotografering, vill ha det lite som ett andra "yrke", inget som jag ska leva på men kanske lite hobbyverksamhet. Men fram tills dess tränar jag på ;)

Slår till och bjuder på lite bilder jag tagit genom åren med min kompis :)