Sol=energi

Alltså, det är vår. Vågar inte tro att den är här på riktigt, bakslag lär ju komma, men vill tro det i alla fall.

Idag har solen verkligen strålat, och jag har vart ledig. 

Och när det är sånt här väder vaknar städnörden i mig. Till 110%... 

Jag vill röja i hela huset, i trädgården, i ladan, jag överallt!! Stora vårstädningen är på g, men det är lite tidigt än kan jag tycka. Men när jag ser alla smutsiga fönster, allt damm som yr omkring, ja, då har jag svårt att hålla mig. Skulle kunna ägna en vecka åt att bara städa, låter lätt korkat, men när det är rent omkring mig mår jag som bäst!! Och så är det ett tecken på att den mörka tiden är över, och ljuset ska släppas in!!

Men som sagt, det är något tidigt att börja storstäda inne, så jag gav mig i kast med förrådet i ladan, inget större projekt, mest ommöblering så det går att komma in där... Hönsens mat står ju där inne, och det stod mitt i dörren. Nu går det att komma in utan att fastna i cyklar, skottkärror, soppåsar och liknande, och en hel drös med krokar är uppsatta på väggen och diverse redskap är numera upphängda där så de slipper stå mitt i vägen och lägga fälleben på folk (mig). Nåt jag glömde av dock var att jag egentligen planerat att städa bilen. Ett projekt som börjar bli oöverstigligt, den är så skiten... Jaja, det kommer fler dagar med ny energi :) Dock är dagens energi som bortblåst, det behövdes inte mycket för det ;)

Jag hade fint sällskap när jag plockade runt i ladan, detta gänget lämnade inte öppningen, utan begrundade mig väldigt noga hela tiden ;)

Hemma tidigt

Jobbade kväll på praktiken idag och skulle slutat kvart i tio egentligen, men är hemma redan, fick gp tidigt, för det fanns inget att göra. Aja, jag är tacksam för det. Att arbeta på en psykiatrisk avdelning är inget för mig, det vet jag nu. De flesta patienterna är mysiga att ha att göra med, med dagarna går för långsamt, det är för det mesta alldeles för lugnt. Det delas lite mediciner, är några läkarmöten, några samtal med patienterna, och inte s¨jättemycket mer, i alla fall inte på denna avdelningen. Ständigt får man vara beredd på att någon patient kan gå över gränsen, och man bär alltid överfallslarm. Det har vart några incidenter på avdelningen, och även på de runt omkring. Men jag känner att jag inte skulle trivas på en sån här avdelning. Längtar till min akut-sommar :)

Jag ska inte bli långrandig ikväll kan jag lova, jag är väldigt trött efter helgen, jag har ingen träningsvärk, men huvudet är segare än segast. Lite trött ;)

Bara ett fel

Dagens träning med hästarna var kanon!!

Vi gick från stallet vid nio, var framme i lagom tid idag så vi kunde sadla på hästarna i lugn och ro, vi hade all utrustning i min bil där. Perfekt! Anna kom och var med under dagen och var hjälpte oss, tack vännen!! Descarada var inte alls så upprörd som igår, och hittade lugnet rätt snabbt i ridhuset. Kunde hitta det jag behövde träna på och dessutom hjälpte instruktören mig med min rygg, och tro det eller ej, jag har inte alls så ont i den, bara med hjälp av några övningar på hästryggen!! Fantastiskt!! När vårt pass var slut fick Minerva och Descarada låna en liten hage i väntan på nästa pass. Mot slutet av den väntan blev de otåliga och rastlösa, så innan sista passet tog vi med dom till ena ridhuset och släppte dem där. Jobbade lite löst från marken, de följer oss så bra nu!! Kunde till och med ta med båda hästarna, en på vardera sida, helt lösa, göra halt, rygga och gå fram igen. Behöver jag säga att det är en otrolig känsla??

Sista passet blev kanon det med, Descarada hittade ett ännu bättre lugn, och jag kunde fortsätta jobba med mitt. Massor av inspiration insamlat, och vi vände hemåt i lugn takt. Hemma igen fick hästarna gå ut i hagen som nakenfisar, vi fixade med packningen och så vidare, sedan vart det hem och koppla av och smälta allt. Superbra helg med kanonrolig träning och umgänge med härliga människor!! Bara ett fel, den tog slut för snabbt ;) Hoppas det blir fler helger av detta slag :) 

Ridkurs!!!

Hela denna helgen spenderas på ridkurs på ridskolan!!

Centrerad ridning står på schemat. 

Och det kan jag lova, är grymt intressant!! Började med en lång teorilektion, och mycket av det instruktören tog upp var sånt jag har som grundtanke. Suveränt!! Efter lunch var det ridning, så då åkte vi hem och gick tillbaka till ridskolan med hästarna, vilket gick bra. När vi kom in i ridhuset så var Descarada ganska upprörd, fjärde gången för henne i ridhus, och första gången i lilla ridhuset, och nu dessutom med flera andra hästar. Men hon lugnade sig efter en stund och jag kunde sitta upp. Denna typen av ridning handlar om att bli ett med hästen, att man ska rida i balans, och påverka hästen med minimala hjälper, att jobba med sitsen som grund till allt, och ytterst små förändringar i denna ska visa hästen vad man vill. Dagens träning gick ut på att man skulle hitta den optimala balansen i sadeln, och se till att den lodräta sitsen faktiskt satt. Så allt började att instruktören gick igenom med var och en medans man stod still för att se hur det låg till, vad för spänningar man hade och så vidare. Positivt var att jag satt naturligt i en lodrät korrekt sits, utan att hon kunde utröna så mycket spänningar hos mig, så jag fick börja skritta rätt snabbt. Dock kom mina spänningar fram i rörelse, jag har trassel med min rygg, och det var uppenbart då. Fick inte detta riktigt till att lossna, kunde inte hitta rätt för att lösa det. Men fortsätter att jobba på detta imorgon. Var dessutom lite svårt att koppla av till hundra när Descarada förklarade att det var så mycket läskiga saker i ett ridhus!! ;)

Kände direkt efter lektionen att jag inte alls hittade vad det var meningen att man skulle hitta, men nu efter att ha fått gått igenom allt och bearbetat för mig själv känns det mycket bättre, och jag börjar fatta lite mer. Så imorgon minsann, då ska det fortsättas tränas på detta!! 

Detta är min typ av ridning, man ska påverka hästen med så snälla och minimala hjälper som man bara kan, bara tanken ska räcka. Att hålla på och trycka och knö med skänklar, dragande och tunga tygeltag, nej, det är inte jag. Vill ha den finaste av kontakterna man kan ha med en häst, och även med den kan man få hästen att göra vad man vill och samla sig korrekt, mitt tänkta mål är ju faktiskt att kunna göra allt detta utan varken sadel eller träns!! Det kommer att gå!!

Batman!

Fick aldrig tummen ur idag och gå ut och fota med stora kameran, men fick i alla fall några hyggliga på snyggingen med mobilen ikväll! Han hade dessutom satt sig på pinne inför natten, så han har nog kommit till ro här nu :) Allt har gått kanon här idag, han har enat flocken riktigt bra, de som annars vart lite i splittrade. Toppen!! Gillar honom skarpt!!

Visst är han snygg!!

En blåtira rikare.

Jomen. Jag är svullen, något blå som börjar gå över i en gul ton, och har ett snyggt rivsår under höger öga. Öm som bara den. Och jag fick detta inatt... 

Den skyldiga?? Beata. Och Doris kan man väl säga med.

De fick för sig att de var tvungna att leka brutalt i sängen hos oss inatt, börjar fara runt och jaga varandra. Jag hinner vakna till något innan Beata kommer farandes som en projektil och landar med en tass rakt på mitt öga, och när hon gjort det stampar hon av på samma ställe och river rätt bra. Kunde värja mig något i och med att jag vaknade lite, men inte tillräckligt... Som tur var så tog inte klon i ögat, jag hann knipa ihop ordentligt i alla fall, annars vet i sjutton hur min syn vart ny... Hade tur helt enkelt. Ingen av katterna förstod vad jag gormade om, de bara stirrade tillbaka på mig som fån. Men de höll sig lugna efter detta i alla fall... Tur jag var ledig idag ;) 

Aja, ibland blir det såhär... suck...

Syns inte så tydligt, men ont gör det... Den skyldiga fröken blåöga här med. 

Ny tupp i hönshuset!!

Nu har vi hämtat hem vår nya familjemedlem, och allt gick bra.

En superstilig tupp, som blir ett år gammal i april, så vansinnigt vacker!! Och trevlig :)

Försökte ta lite bilder med mobilen, med det blev bara sudd, så imorgon får det bli en vända ut med storkameran :)

Det gick bra att släppa in honom till tanterna, hade släckt innan så de kommit till ro och satt på pinn när vi kom. Var ju tvungna att tända för att se vart vi satte fötterna, tanterna satt kvar medans nya mannen kollade in sitt nya hem, smakade på maten och åt lite snäckskal innan han hoppade upp på brädan under sittpinnarna. Han hade i sitt förra hem inte valt att sitta på pinnarna och sova, utan på bräda, men jag tror att han hittar upp till dem snart. Det kommer när han själv vill det :)

Damerna kollade in honom, och de hälsade lite innan vi släckte och lät dem vara. Alla verkade nöjda, hoppas morgondagen blir lika lugn som jag tror att den ska bli!! 

När jag lite senare kikade in genom fönstret med en ficklampa satt tanterna kvar på pinn och sov, och Batman som nye grabben får heta (ja, Christian var bestämd med detta namnet, så det får väl bli det ;) Bättre än andra alternativet som han valde mellan, JarJar Binx, hehe ;) Ibland undrar jag lite över hur gammal han är, haha ;) ) låg och sov under dem på brädan. Så det blir nog bra detta!! 

Som sagt, bilder kommer imorgon!!

Fina Signe!!

Första praktikdagen avklarad

Sådär, första dagen på psykiatrisk avdelning avklarad, och den gick väl bra. Inte mycket att göra, men det var ju första dagen. Hoppas på bättre framåt igenom.

I morgon väntar en ny dag där, ska åka hemifrån kvart över fem. Åh, vad jag älskar att åka buss, tar inte alls så lång tid extra än vad det gjort om jag tagit bilen. Bara närmare en timma extra... det är ju ingenting... Suck.

När jag kommer hem i morgon ska vi åka nästan direkt och förhoppningsvis hämta hem en ny tupp. >på närmare håll denna gången än när vi hämtade hönorna. Skönt. De hade tre stycken, så ska se vem som vi fastnar för och får följa med hem. Lägger störst vikt vid att den är snäll och frisk. Håll tummarna att vi hittar en som passar oss bra! Känns lite konstigt dock att hitta en ersättare till Sigge såhär snabbt, men det märktes i gruppen idag att det inte var riktigt samma ordning som innan. Hoppas på att hönorna är snälla mot nya tuppen med, så han känner sig välkommen.

Nä, nu går jag och lägger mig, så jag får lite sömn innan jag ska upp igen...

När verkligheten ger en en smäll på käften.

Som jag skrev igår har det vart mycket nu.

Idag vet vi lite mer.

Till att börja med kan jag säga att våran underbare, vackre, snälle tupp Sigge fick somna in ikväll. Han har innan haft lite problem till och från med ett ben, men detta verkade ha gett med sig. Tills igår. Då var han rätt illa halt. Lät han vila och avvaktade tills idag, men när jag kom uit i morse var han blockhalt, han kunde inte stödja på sitt ben. Han hade ont stackarn, och led. Så efter att ha rådgjort med Gustav beslöt vi att ta bort honom, och han kom och gjorde det åt oss ikväll. Allt gick fort och bra.Nu såhär efteråt känns det tomt, och konstigt. Men det var detta vi var tvungna att göra, han kan inte få gå och ha ont. Vår vackra vän, efter bara tre veckor hann man fästa sig vid honom mycket.

Ett orosmoment till är Beata. Hon är annorlunda, men utan att vi kunnat sätta fingret på vad det är. Hon är något kuttrig, och när Gustaf klämde och kände igenom henne idag kunde han känna att juvren var aningens svullna.Vilket de inte ska vara på en kastrerad katt. Han sa en diagnos som kunde vara trolig, men kan inte komma ihåg ved det hette... Det är otroligt ovanligt och han ska ta reda på mer om detta, och vi ska avvakta under tiden. Detta kan bero på att det kan finnas celler från äggstockarna kvar som växt till igen efter kastrationen, dock väldigt ovanligt, men kan även bero på något som stör hypofysen i hjärnan. Gustaf trodde mest på det senaste. Att göra åt detta är medicinering, då med en medicin mot skendräktighet. Men han ska gå djupare i detta, och så får vi se var det landar. Hon mår inte dåligt av det som det är nu, men skulle något ändra sig (att löpbeteende befäster sig starkt) så blir det att ta vid och gå in djupare på det. Vi håller tummarna på det bästa. 

Detta är det som tyngt mest. Låter rått att säga att en sak är ur världen, men så är den tragiska verkligheten. Och Beata är under uppsikt, vilket känns skönt. Nu hoppas vi på att det ska hålla sig lugnt, i alla fall ett tag. För jag behöver att andrum mellan allt som är.

Fina killen, vila i frid. Vi minns dig i våra hjärtan.

Mycket??

Tja, det är lite mycket nu. 

Mycket med skolan, mycket med djuren, mycket med familjen, mycket med gården, mycket med...allt. Och det jag skulle behöva nu är sömn. Och lugn, med en problemfri omgivning. Kan nån fixa det?? Snälla??

Visst, jag gillar att ha att göra, men nu börjar det bli löjligt. Kan det aldrig vara nåt flyt i nåt?? Varför kan man inte få koppla av mentalt nån gång?? Då menar jag inte bara korta stunder, utan kunna få släppa saker och ting, och allt bara gå sin gilla gång utan att massa problem tillstöter?? Imorgon måste jag ta tag i ett sånt där problem som sätter sig djupt mentalt, det måste bli ordning på saker och ting runt i kring här nu. Och hoppas på att det går att ordna. Och att det inte är så illa som jag fått för mig att det är. Återkommer med vad det är när jag har lite mer kött på benen. 

Aja, nu ska jag inte klaga mer. Utan skriva lite skolarbete. Och snabbt berätta om min dag..

Stallet i morse, promenad med finaste hästarna på en ny väg för oss med en hel del tittgrejer, men de skötte sig fantastiskt. Kan knappt tro att det är samma hästar som för lite över en månad sedan. 

Kalas för mamma efter detta, med massa gottigt att äta. Hem och se till hönorna, ut med dem en stund, in med dem igen, äta nåt, somna på soffan i tio minuter, iväg igen för en snabbtitt hos min faster och farbror, och sedan släppa in hästarna. Efter detta landade jag i soffan som en död sork, och nu orkar jag inget mer. Men måste skriva skoluppgift... så jag gör väl det då... tjing...