Hoppade in en kortis på ridskolan ikväll för mockning, vattning och fodring av hästarna.
Det var ett mycket välkommet avbrott i här hemma i mitt snurrande om morgondagens högskoleprov... ryyys...
När jag gick där i stallet och pulade runt kunde jag inte motstå att bli lite djup och filosofisk ;)
Började med höet, snälla Elin hade redan vägt upp alla hösäckar så det gick så smidigt så. Dock vart Villes hönät lite trassligt att få på plats, han skulle ju äta ur det samtidigt som det hängdes upp, helt ok, om han inte hade mellan varje tugga sörplat i sig vatten som han sedan dreglade ut i höet ;) För var hamnade inte det vattnet om inte i mitt hår, haha!! Helt sölig och kladdig i kalufsen efter hönätet kommit på plats ;)
Medans allt hö delades ut kom jag att tänka på alla hästar som stått på ridskolan under åren sedan jag började där för 24 år sedan. Min allra första sköthäst Kobi kommer jag ihåg på ett alldeles särskilt sätt. Sedan hade vi ju även Suverän, Skrutten, Lucy, Katja, Coralle, Grim, Honey, Destany Bay, Mynt G, Elton, Cameo, Cobban, Lubbe, Twiggy, Classica, Boette, Ronja, Lancer, Bobby Brown, Santos, Gabesz, Ulveus, Knallert Kalik, El Paso, Wargas, Octet, Inschalahart, Ragtime, Chaplin, Dunman, Lemon'n Lime för att nämna några. Flera av dessa fanns på ridskolan när jag började där och alla har en alldeles egen plast hos mig. Något som kan vara lite svårt att tänka sig är att lille Gabriell, som fortfarande är kvar fanns på klubben när jag började rida där!! Då var han privathäst dock, och alldeles purung ;) Kom även att tänka på alla stallkatter som funnits, ett helt gäng har det varit, men den som fanns med längst och satte sina egna tassavtryck i ens hjärta lite starkare än de andra var Pelle. En störtskön individ som levde många år på ridskolan till åldern tog ut sin rätt. Och så får vi ju inte glömma Ninus, klubbens egna maskot i kaninformat :)
När alla kvällssysslor vart klart i stallet ställde jag mig bara och kopplade av, tog in alla dofter, ljud och känslor.
Insåg då att jag har i stort sett vuxit upp på denna ridskolan. Att jag som människa har formats av hästarna och djuren i väldigt stor utsträckning. För det var här jag höll till när jag inte var hemma. All min lediga tid hängde jag in stallet, ända fram till att jag skaffade foderhästar i sen tonårsålder, för att sedan skaffa egen häst.
Inte mycket på ridskolan har förändrats sedan jag började, samtidigt som den förändrats enormt. Svårt att förklara, men så är det.
Kände en fantastisk känsla av ro i kropp och själ när jag till sist släckte, satte för kedjorna och gick ut till bilen som jag ställt precis utanför stalldörren (det är ju möööörkt!!!). För är det något som djuren kan hjälpa en med är det att komma ner i varv, att hitta lugnet och finna en själslig ro.
Jag är så tacksam för att ha det privilegiet, att få ha vuxit upp med djur och fortfarande ha djuren nära, det är inte alla som har.
Ville och gänget på sommarbete :)
Det var ett mycket välkommet avbrott i här hemma i mitt snurrande om morgondagens högskoleprov... ryyys...
När jag gick där i stallet och pulade runt kunde jag inte motstå att bli lite djup och filosofisk ;)
Började med höet, snälla Elin hade redan vägt upp alla hösäckar så det gick så smidigt så. Dock vart Villes hönät lite trassligt att få på plats, han skulle ju äta ur det samtidigt som det hängdes upp, helt ok, om han inte hade mellan varje tugga sörplat i sig vatten som han sedan dreglade ut i höet ;) För var hamnade inte det vattnet om inte i mitt hår, haha!! Helt sölig och kladdig i kalufsen efter hönätet kommit på plats ;)
Medans allt hö delades ut kom jag att tänka på alla hästar som stått på ridskolan under åren sedan jag började där för 24 år sedan. Min allra första sköthäst Kobi kommer jag ihåg på ett alldeles särskilt sätt. Sedan hade vi ju även Suverän, Skrutten, Lucy, Katja, Coralle, Grim, Honey, Destany Bay, Mynt G, Elton, Cameo, Cobban, Lubbe, Twiggy, Classica, Boette, Ronja, Lancer, Bobby Brown, Santos, Gabesz, Ulveus, Knallert Kalik, El Paso, Wargas, Octet, Inschalahart, Ragtime, Chaplin, Dunman, Lemon'n Lime för att nämna några. Flera av dessa fanns på ridskolan när jag började där och alla har en alldeles egen plast hos mig. Något som kan vara lite svårt att tänka sig är att lille Gabriell, som fortfarande är kvar fanns på klubben när jag började rida där!! Då var han privathäst dock, och alldeles purung ;) Kom även att tänka på alla stallkatter som funnits, ett helt gäng har det varit, men den som fanns med längst och satte sina egna tassavtryck i ens hjärta lite starkare än de andra var Pelle. En störtskön individ som levde många år på ridskolan till åldern tog ut sin rätt. Och så får vi ju inte glömma Ninus, klubbens egna maskot i kaninformat :)
När alla kvällssysslor vart klart i stallet ställde jag mig bara och kopplade av, tog in alla dofter, ljud och känslor.
Insåg då att jag har i stort sett vuxit upp på denna ridskolan. Att jag som människa har formats av hästarna och djuren i väldigt stor utsträckning. För det var här jag höll till när jag inte var hemma. All min lediga tid hängde jag in stallet, ända fram till att jag skaffade foderhästar i sen tonårsålder, för att sedan skaffa egen häst.
Inte mycket på ridskolan har förändrats sedan jag började, samtidigt som den förändrats enormt. Svårt att förklara, men så är det.
Kände en fantastisk känsla av ro i kropp och själ när jag till sist släckte, satte för kedjorna och gick ut till bilen som jag ställt precis utanför stalldörren (det är ju möööörkt!!!). För är det något som djuren kan hjälpa en med är det att komma ner i varv, att hitta lugnet och finna en själslig ro.
Jag är så tacksam för att ha det privilegiet, att få ha vuxit upp med djur och fortfarande ha djuren nära, det är inte alla som har.
Ville och gänget på sommarbete :)
somsagt så ville du ha min E-post adress för att skicka bilderna till mig!
SvaraRaderalinn_fargo@hotmail.com
Du har ju glömt Faxe Cariol. :-)
SvaraRaderaJust det ja! Är säkert ett helt gäng till som jag missat ;)
SvaraRadera