"hästfolk"

Alltså, jag kan bli så fruktansvärt irriterad på denna kategori som jag själv är en del av... Visst det är inte bara hästfolk som är speciella, det är kattfolk, hundfolk, marsvinsfolk, kaninfolk, ja och så vidare.

Nu tänker jag inte gå in Den gör si, den gör så, det kan vi ta en annan gång, jag låter andra få göra som dom vill, fastän jag kan tycka att vissa saker ät rätt åt skogen. Men som sagt, egentligen ska väl alla få göra som dom vill, men när det blir helt fel, hälsa och häst och ryttare riskeras, då reagerar jag. Fast jag försöker i de flesta fallen bita mig i tungan och inte lägga mig i, (om det nu inte går överstyr), av erfarenhet vet jag att de som bestämt sig att ha det på ett visst sätt är omöjliga att ändra på. Tyvärr. 

Nu menar jag inte att jag är bäst på något vis, det är jag inte. Jag är ingen stjärna. Men jag har med åren skaffat mig erfarenhet och ser i alla fall någorlunda vad som är rätt eller fel.

Det jag har reagerat på nu är hur folk resonerar när ungarna får en ponny. Kollade på Ponnyakuten på nätet igår kväll, och jösses, man blev mörkrädd!! 

Barnen får en ponny, fine. Alla hästbitna barns dröm. Men så fel det kan bli. I många fall så har de fått första bästa ponny, utan att kunskap har fått gå in och se om det kommer att fungera. Hörde i ett fall när en mamma sa nåt i stil med, jag och pappa kunde ju inget... Hur tänkte man där?? Visst det kunde gått jättebra, och allt vart frid och fröjd, men nu vart det ju inte så. Om man nu inte själv har kunskap, ta hjälp då!!! Det blir ju farligt annars!! Det var barn som inte kunde rida, som hade tjänat på att lära sig mer innan, istället för att åka av hästryggen för jämnan. Som sagt, det blir farligt. I flera av fallen behövdes det just det, hanterings- och ridkunskap. Och det bör man ha innan man får en egen ponny. 

Men sen finns det de som faktiskt "bara" behöver hjälp med ett problem som uppstått, att de är kunniga, men en situation har gått snett och det har stegrat sig med tiden. Och de väljar att ta hjälp för att lösa problemet. Det är jättebra. 

Så, självklart, alla kan man inte dra över en kam. Men det finns ytterligare en kategori, de som egentligen skulle låta en veterinär gå över ponnyn. Vissa ser inte sunda ut. Inte konstigt att de krånglar. men det verkar de inte se, ponnyn ar ju bara dum. Eller?? 

Jag ville med ha en egen häst eller ponny när jag var liten, men det fick jag inte. Mina föräldrar hade inte kunskapen, och det var bara så. Och visst, jag var jättesur för det då. men nu, gammal och vis ( ;) ), så har jag insett att det var det bästa. Jag har lärt mig jättemycket på att hjälpa andra, hänga på ridskolan och så vidare. Tänk om jag istället hade fått en ponny och det hade gått snett?? Nä, jag är väldigt tacksam för att jag inte behövde hamna i kategorin "ponnybarn med hästokunniga föräldrar med galna ponnyproblem".

Jag vet inte varför jag sätter mig och tittat på ett sånt program, jag blir bara irriterad. Men visst, det är jättebra att det finns hjälp att få och att det kan inspirera andra till att ta hjälp. 

Men det jag vill åt är: Tänk efter innan!! 

Naturligtvis finns det jättemånga som tänker efter innan och det blir bra. Men många gör det inte, och inte alltid är det så att det går bra, även om det kan gå bra.

Med kunskap, säkerhetstänk och hälsotänk så blir det bättre. En häst eller ponny är en levande varelse, det är ingen avstängd gunghäst som alltid gör som den blir tillsagd. Den är ett flyktdjur, och vet sin styrka. Och vill den vara envis, jobbig att leda och så vidare, och då utan att det finns kunskap om hur man löser det hela, det är då det blir farligt. För både häst och ryttare.