Jag är så trött på folk som bara kan se till sig själva, de som alltid sätter sig själv i första rummet och inte ger andra möjlighet att växa, utan bara trycker ner de i sin närhet.
De är energislukande monster som man helst av allt skulle vilja ignorera helt och hållet.
Men som den medmänniska som man är, kan man inte låta bli att bry sig om dessa människor med.
Det finns de som är fullt medvetna om vad de håller på med, och så finns det de som gör det utan att fatta det själva.
Idag har jag vart utsatt för den senare typen, med en skvätt av den första inblandad i samma person. Inget har vart riktat till mig personligen, utan det gällde en hel situation, där jag och en vän hamnade mitt i. Och det var en rätt speciell och känslig situation.
Denna person sög energin ur en med en gång. Och mitt braiga humör sänktes redigt. Jag kan för mitt liv inte förstå hur denna person tänker? I ett sådant här läge ska all hänsyn man kan uppbåda bara finnas där. Hur kan man inte se det?? Jag kan bara undra antar jag.
Så när jag kom hem var humöret rätt lågt, röjde upp lite inne, sopade ut några myror (japp, de är tillbaka...) och sedan tog jag och Christian och luftade Beata och Doris liten stund ute. Jag fortsatte med att rensa land, tog ut min frustration över tistlarna, kändes bra. Finns det nån bättre terapi för själen än djuren och trädgården?? Tror inte det.
Förresten så fick jag en tack-blomma och två underbara kylskåpsmagneter i form av katter idag från Isabelle, när hon kom till jobbet för att byta av mig och Jossan! Det var för fotona på hennes hund Gilla jag tog i förra veckan. Tack snälla Isabelle!! Detta förgyllde min dag, jag blir så glad av att någon blir glad av mina foton :')
Nu pryder katterna kylskåpet och blomman trappen, Tusen Tack!!
Ja, detta var mina tankar för kvällen, de har lättat lite nu.
Imorgon hoppas jag på fint väder, hade tänkt att gräva ett land runt soluret, det har det vart förr i tiden, det ser fint ut på fotot, och vill ha det så igen. Och så blir det ju lättare att klippt gräset runt om med! Och så blir det naturligtvis jordgubbshandling inför midsommarafton!
De är energislukande monster som man helst av allt skulle vilja ignorera helt och hållet.
Men som den medmänniska som man är, kan man inte låta bli att bry sig om dessa människor med.
Det finns de som är fullt medvetna om vad de håller på med, och så finns det de som gör det utan att fatta det själva.
Idag har jag vart utsatt för den senare typen, med en skvätt av den första inblandad i samma person. Inget har vart riktat till mig personligen, utan det gällde en hel situation, där jag och en vän hamnade mitt i. Och det var en rätt speciell och känslig situation.
Denna person sög energin ur en med en gång. Och mitt braiga humör sänktes redigt. Jag kan för mitt liv inte förstå hur denna person tänker? I ett sådant här läge ska all hänsyn man kan uppbåda bara finnas där. Hur kan man inte se det?? Jag kan bara undra antar jag.
Så när jag kom hem var humöret rätt lågt, röjde upp lite inne, sopade ut några myror (japp, de är tillbaka...) och sedan tog jag och Christian och luftade Beata och Doris liten stund ute. Jag fortsatte med att rensa land, tog ut min frustration över tistlarna, kändes bra. Finns det nån bättre terapi för själen än djuren och trädgården?? Tror inte det.
Förresten så fick jag en tack-blomma och två underbara kylskåpsmagneter i form av katter idag från Isabelle, när hon kom till jobbet för att byta av mig och Jossan! Det var för fotona på hennes hund Gilla jag tog i förra veckan. Tack snälla Isabelle!! Detta förgyllde min dag, jag blir så glad av att någon blir glad av mina foton :')
Nu pryder katterna kylskåpet och blomman trappen, Tusen Tack!!
Ja, detta var mina tankar för kvällen, de har lättat lite nu.
Imorgon hoppas jag på fint väder, hade tänkt att gräva ett land runt soluret, det har det vart förr i tiden, det ser fint ut på fotot, och vill ha det så igen. Och så blir det ju lättare att klippt gräset runt om med! Och så blir det naturligtvis jordgubbshandling inför midsommarafton!
