Redan över?

Helgen. Den är redan över. Den hade behövt vara längre. Mycket längre.

För man skulle kunna tro att man är utvilad efter en ledig helg.

Nope.

Spelar ingen roll hur mycket energi man försökt samla med flera timmar i stallet och ute i skogen på hästryggen kombinerat med att ha tagit det lugnt. Frisk luft, rörelse och återhämtning. En jämvikt mellan aktivitet och vila. Något som annars brukar vara det bästa mot sömnsvårigheterna. 

Inget av det spelar någon roll när man inte sover.

Jag kan inte sova. Jag vill sova, men kan inte.

Har försökt massor av tips nu, inget hjälper.

Om man räknar ca 6 timmars sömn som någorlunda bra när man jobbar, så skulle man ju tycka att man skulle kunnat slå till med lite mer när man är ledig. Jag har egentligen ett rätt stort sömnbehov, åtta timmar är rätt lagom för mig. Men det är inget man hinner när man jobbar. Så det hade vart gott att ta det när man är ledig i alla fall.

Men så bra är det inte. 

Ca två timmars sömn varje natt snackar vi om. 

TVÅ TIMMAR.

Någon enstaka natt sover jag upp till fem timmar av ren utmattning. Men efter de timmarna är jag snarare tröttare.  Är väl för att jag har så mycket sätt ta igen antar jag... Om det ändå kunde bli några nätter i rad jag kunde fått sova de timmarna? Men nä, så väl är det inte. 

Så här kasst har jag sovit den senaste månaden och innan dess var det inte bra, det är längesedan jag sov ordentligt. Det har bara blivit sämre och sämre med sömnen. Och nu är det katastrof.

Nu handlar det inte längre om att vara lite trött och sliten, nu närmar jag mig ren, skär utmattning. En trötthet som är onormal.

Man funkar inte på något plan när man går in i en sådan här trötthet. Att sköta jobbet är inte det lättaste. Att vara trevlig och inte få ett bryt och raseriutbrott på allt som kommer i ens väg är väldigt svårt. Att ha tålamod med något över huvudtaget är näst intill en omöjlighet. Att alltid vara sur, grinig och konstant gå runt med en känsla av att vilja gråta tar på själen. När inte bara knoppen fungerar helt osammanhängande utan när nu även kroppen börjar säga ifrån med skakiga muskler och tunga rörelser blir det ännu mer påfrestande.

Jag är så trött. 

Detta är inte hållbart. Jag klappar ihop snart.

Men får väl bita ihop. Går inte annat.

Men måste få hjälp med detta, det inser jag själv. Tid är bokat på fredag på vårdcentralen.. 

Vill bara få sova och må bra.