Sluta inte tro...

Aldrig ska man sluta tro på sin förmåga till att klara av saker.

Självklart ska det inte gå till överdrift så det istället blir till dumhet, men tappa aldrig tron på att du kan innan motsatsen är bevisad. Och när motsatsen väl är bevisad har man fått ett nytt mål att jobba mot.

Jag har gjort något jag inte trodde jag vågade. Något jag egentligen inte räknat med att jag skulle göra, något jag hade tänkt att vänta på. Men blev lite impulsiv och gjorde ändå... För att det är något jag så gärna vill. Det gav resultat. Inte ett slutresultat, men ett steg på vägen. Nästa steg i detta är vad jag tvivlar mest på vad jag klarar av. MEN jag tänker inte säga att det inte går förrän jag har fått det svart på vitt. Jag har en så stor vilja när det kommer till att klara detta så att det kan faktiskt gå av att det är den rena viljan som gör att det går. Dock tänker jag vara realist, jag är inte den avgörande i detta, det hänger på fler än mig. Och det jag ska genomföra är egentligen inte jag redo för, inte förrän om ett par månader. Men ska göra det ändå, om ett par veckor knappt. Och går det vägen kommer jag vara galet glad. Klarar jag det inte så kommer jag bli besviken. Så vansinnigt mycket. För att jag vill klara det. Men i det kommer jag veta att nästa gång jag kommer att göra detta kommer det att gå vägen. För då är jag mer förberedd. Och klarar jag inte det denna gången har inte tåget gått på något sätt. Det går att göra igen. Och det går att klara det. Vem vet, jag kanske klarar det denna första gången. Jag tänker ställa mig in å att klara det. Jag tänker tro på att jag gör det. Tills motsatsen är bevisad.

Och vad jag kommer att göra, det håller jag på tills det är gjort!