söndag 14 juni 2015

Det blev för mycket...

Efter allt som hänt har jag inte orkat kika in här.  Det blev för mycket liksom... men en liten kort uppdatering om läget tar jag idag, mest bara för att skriva något.
Jag har börjat mitt nya jobb på akuten, helt underbart roligt och jag trivs så bra! Dock inte som sjuksköterska som planen vart, utan som undersköterska, och varför det blev så finns en förklaring till, men den, precis som de andra grejerna, tar jag sen.
Farmor begravs på torsdag. Det känns konstigt, overkligt och jag har inte smält allt än. Hon kan ju inte vara borta?! Inte min farmor :(
Valle vet vi inte riktigt hur vi har det med, han blir inte bättre, vilan har vart total sen han åkte på skiten i ryggen, och trots det så är vi på ruta ett. Inget verkar vara fel i benen, det är inte därifrån som han visar något, utan det sitter i ryggen. Ländryggen. Något är galet där. MEn än så länge finns det ingen förklaring till varför det blir så här... Och med det vi fått redan på när det kommer till hans historia med ryggproblem gör att vi inte vet varken ut eller in nu. Planen nu som är uppgjord med veterinär, är att eftersom behandlingarna inte gett resultat, är att göra ett försök med equiterapeuten, och helt enkelt hoppas på att det ger resultat, om inte, ja, då måste vi se vad vi ska göra. Jag hoppas och tror, eller, vill i alla fall tro, att det är något som är missat. Jag har mina misstankar om vad som kan vara fel, så innan vi ser att loppet är kört så vill vi testa detta med. Så håll tummarna i morgon, då kommer Daniel och Mia och går igenom honom helt.
Mammas och pappas hus, mitt hem under hela min uppväxt är ute på försäljning nu, det kommer att bli bra, men det känns samtidigt tråkigt. Det är ett stort hus för två personer, och det är mycket att hålla ett hus, så jag har full förståelse för valet mina föräldrar gjort. Det är dags för det huset att glädja några andra nu!! Fina minnen har jag med mig därifrån och hoppas att det kommer nya ägare som uppskattar och får lika fina minnen jag har av det!!
I hönshuset förföljer oturen oss, av de 10 äggen hönorna ruvat på blev det 4 kycklingar. En av dem blev hackad på efter några dagar, så den fick vi ta bort. Lilla söta kycklingen, så onödigt :( Och idag fick gamla Berta vandra vidare, hennes kropp började ge upp och det gick snabbt, hon magrade på bara några dagar och höll sig inte vaken särskilt mycket. Så idag beslutade vi att det var dags. En tröst i det hela är att det känns som att hon har vart lycklig det året hon bott här där hon fått gå fritt och njuta av pensionärslivet. Fina tösen :(
Tja, det finns väl lite mer än detta, men ja, detta vart väl det stora i kråksången. Och lämnar det med detta. På återseende!

Fina Berta!!
Sov gott gumman

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar