I onsdags morse somnade min älskade, underbara farmor in för gott.
Hon har, trots sin ålder klarat sig helt själv ända till det sista, och det är väl det som gör att det känns så overkligt och konstigt att hon nu är borta. Men även om hon vart pigg så har hon haft hjärtsvikt och nu orkade inte hjärtat mer. Och hon vart dålig senaste veckan, vart inne på sjukhus, men fick komma hem i måndags. Jag pratade med henne i tisdags kväll, kollade av hur hon hade det och hur hon mådde. Hon var trött, men höll modet uppe. Så som hon alltid gjort. Så detta kom, trots att man hade det i tankarna att det kunde hända, som en chock, att hon dagen efter inte skulle vara med oss mer.
Finaste farmor, vad jag saknar dig!!
Älskade farmor, jag kan inte med ord beskriva hur mycket jag saknar dig.
Det går inte att förstå att jag inte får träffa dig igen, krama dig och prata med dig. Men trots det kommer du alltid finnas hos mig, minnena jag har är varma och många, och en sak är säker, jag kommer aldrig att glömma dig!! För alltid kommer du att finnas med mig i mitt hjärta.
Älskade farmor, många kramar till dig, och sov gott nu.
Sorgens dag..
😢:( kram
SvaraRaderaTack vännen <3
RaderaMen så ledsamt, jag beklagar sorgen.Vad skönt för både henne och er att hon var så pigg in i det sista, så vill man ju ha det själv.
SvaraRaderaTack <3 Ja, det är så vi ser det, att det gick fort och att hon var med hela vägen trots allt. Men det är svårt att sakna någon så... Men precis som du säger, det är så man själv vill att det ska bli.
Radera