När man är liiiite för trött ;)

Jo, när man är sådär på gränsen till aningens för trött är inte alltid detaljtänket så värst på topp. Det blir lite som det blir och oftast är det inte hela världen. 

Ett tillfälle jag kan var lite sådär småtrött för att missa dessa grejer är tidigt på morgonen, som till exempel när jag släpper ut hästarna vid sju-tiden. Brukar ha koll och tummar inte på säkerheten, men ibland blir det inte som tänkt ;) Tur jag har en snäll häst ;)

Gör som jag brukar, håller min ordning, lägger ut höt innan jag tar ut hästarna och börjar som vanligt med att ta ut Viking. 

Tar på honom grimman och går. En lika glad Viking som vanligt som går med mig, följer utan att fundera på annat. Hagen vi ska till ligger väl hundra meter från stallet, ingen lång bit alltså, men större delen av sträckan måste man gå på Hultas väg, den som leder till golfbanan. Där går det fort, och för det mesta respektlöst framförande av bil... SÅ där vill man ha koll och man vill hålla säkerheten själv.

Kommer ungefär halva sträckan och tycker att det känns konstigt i grimskaftet, inte samma känsla som vanligt... Men Viking går ju där jämte mig och har koll på vad jag gör. Och när jag tittar så inser jag att nähä... det sitter inget grimskaft i grimman... jag fortsätter bara att gå, trött som jag är innan jag faktiskt inser att ojdå, Viking är visst lös. Grimskaftet jag håller i släpar nästan i backen. Förklarar den konstiga känslan  i handen ;) Lite sådär halvfnissig kopplar jag fast en lika glad Viking som snällt gnäggar på kommando där mitt på vägen. Han har i detta lösa tillstånd med en trött matte som uppenbarligen har noll koll inte avvikit från min sida en millimeter. Han är bara bäst, min finaste häst!!

Att jag vill kunna gå med honom löst såhär är liksom målet! Vi har med andra ord kommit en bra bit på vägen!! Dock så kommer jag vilja ha honom fast på vägarna, det är trots allt en säkerhetsfråga, jag litar på Viking, men jag litar inte på omgivningen, i detta fallet trafiken... Men känslan idag är trots allt rätt go :) Bästa Viking!!

Det där med att försöka fota en häst som alltid vill vara nära... nä, inte helt lätt ;)