lördag 26 mars 2011

Äckliga vanor kan vara bra vanor ;)

Japp, så kan det vara. I alla fall när det gäller mina katter!

Igår morse när jag kom ner till undervåningen möts jag av en stooor källarspindel som lurade runt i hallen. Nej, jag är inte särskilt rädd för spindlar, men gillar dom definitivt inte, speciellt om de är modell stor=man hör när de springer över golvet.
Jaha, inte har jag nån större lust att jaga den för att få den härifrån, och inte heller någon större lust att låta den vara kvar. Vad göra då??
Jo, man ropar på katterna!
Doris brukar komma farandes som ett skott, kollar in spindeln lite snabbt för att sedan äta upp den. Krasar redigt när det är en så stor spindel... Men jag är glad ändå, jag slapp ju ta hand om spektaklet själv ;)

Beata och Sunny har inte riktigt samma aptit på spindlar som Doris som lite av en allätare (läs: slasktratt), Beata verkar tycka att det är läskigt när de rör sig i munnen, men tar gärna en och annan fluga eller annan flygande insekt (som t ex humla, det testade hon i somras, resultat tredubbelt så stor haka...) och Sunny, ja hon jobbar på att läara sig fånga flygande saker, men favoriten verkar definitivt vara små skalbaggar.

Ja, ibland är man tacksam för de ändå rätt äckliga vanorna ;)



Doddo, gårdens bästa spindeljägare!! :)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar