Alltså, nu ska vi inte ta i överkant, men det händer faktiskt grejer :)
Vi tog oss en kvällsridtur med hästarna, en liten lagom runda med mest uppför och nerför.
För första gången höll Valle jämna steg med Minerva redan i skritten, till och med så att Minerva fick kliva på :) Och han gick dessutom först, lite läskigt emellanåt, han gick och blåste på rotvältor och stora stenar, men han gick utan problem.
När det var dag för trav fick Minerva ta täten, mest för att hon skulle slippa trippa långsamt bakom. Men idag så hände det, han började länga på steget, ta fram näsan och höll såpass jämna steg med Minerva att hon fick öka farten!! Det ni!! Från att gå och dra in näsan och knappt komma framåt till detta på så kort tid, helt underbart! Han var så glad och tog i allt vad han var värd :) Testade lite galopp, men i det blev han kort och långsam igen, så lät bli det, just för att han ska få hitta framåtbjudningen och inte hamna åter i det korta, avknäppta läget han vart i. Allt kommer att släppa, bara han får lite tid!
Det som ändå är roligt är att han trots att han öppnat upp formen så släpper han inte väg den allt för långt, utan alldeles lagom, precis sådär att han faktiskt börjar jobba med ryggen och bakkärran och höjer framdelen, helst utan att jag behöver ta i på nåt sätt, han är väldigt lätt i handen, och målet är att ska bli ännu lättare :) Min fina häst, du är precis vad jag behövde, så mycket energi du ger mig!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar