Tiden går fort.

Nu, fast för fyra veckor sedan satt vi ute på muren och andades in syrgas efter att ha släckt elden i köket. Alldeles snart blev vi satta i varsin ambulans för att sedan få åka iväg till akuten. 

Med facit i hand så har det gått bra, allt kunde ha blivit så mycket värre, även om det har vart en aning bökigt. Men vi finns kvar, alla fem, jag Christian, Beata, Doris och Sunny. Det är det som räknas. Naturligtvis är vi glada för att huset står kvar det med, men det är ett materiellt ting, och går att ersätta, ett liv går inte att ersätta. 

Jag funderar fortfarande mycket på vad som hände, och velar fram och tillbaka om jag ska skriva om alltihop, ett långt inlägg. Det blir nog mest för min egen skull i så fall. Vi får se. 

Hur som helst, sista tentan för terminen är avklarad och nu har jag sommarlov. Typ, jag kommer ju att jobba istället, men det blir ett skönt avbrott från studierna. Ett helt år sedan är det jag gick ut folkhögskolan, och ett helt år har gått på sjuksköterskeutbildningen. tiden rusar verkligen. Helt otroligt... Nu har jag bara två år kvar, om man inte räknar specialistutbildningen, men den kommer ju först tidigast efter ett års arbete som sjuksköterska, sådana är reglerna. Jag vet nu vad jag vill vidareutbilda mig inom, men det är inte sagt att jag inte kan ändra mig. Vi får se helt enkelt!! Men nu är jag bara inne på (nästan) ett spår!!