Backat 2 år...

Just nu känns det hopplöst att hålla på med hästar.

Inte för vädret, det kan jag stå ut med, även om det kan göra det besvärligt. 

Utan när nåt händer och hästapållen backar ungefär två år i utvecklingen... Så som Descarada håller på nu häll hon på för två år sedan, brötig, flyger i luften för ingenting, halvt okontaktbar, vid lägen då hon får krav på sig blir hon tvärilsk. Blir inte klok på henne. Kan inte hitta något fel på henne, utan nån tillfällig knäpp. Hoppas verkligen att den är tillfällig. För detta är inte roligt, hon är så go att ha att göra med, tills hon bara blir helt i sin egna värld. Idag försökte jag få hennes uppmärksamhet när ungar gick förbi på vägen, men icke, hon frös och blev sur mot mig och fortsatte blänga. På något hon set  hur många gånger som helst.

Vad har hänt nu? Hon är superkänslig och jag har aldrig kunnat behandla henne som någon annan häst jag haft kontakt med, för då slår det över. Hon är kollad, hon har inget fel i kroppen. När hon gick som bäst nu under hösten så tyckte hon det var kul, och uppmuntrade henne i detta. Men nu... ja?? Blir så less. Trots hennes egenheter så är detta det hästen som tagit störst plats i mitt hjärta någonsin, tycker om henne så otroligt mycket, och vill komma någonvart med henne. Vill att hon ska landa någon gång och tycka allt är roligt och okej. Jag trodde vi var där, men tydligen inte. Undra egentligen vad hon har med sig i bagaget. Hon känns så bräcklig, så skör, minsta lilla kan få det vi byggt upp att rasa. I grunden är hon en glad häst, men med koncentrationssvårigheter, i alla fall nu. Det känns som att hon väntar på att få en bestraffning och försvarar sig mot den redan innan den kommer, dock borde hon veta att den inte kommer hos oss. Vi jobbar inte med hästarna på det sättet. Självklart säger vi till om det är något som inte är ok, men det måste vara till hundra befogat och på ett sätt som gör att hästen förstår, och ett sätt som ger respekt, och detta gör vi inte genom våld. 

Frågan är nu bara, hur går jag vidare, är hon trött på det vi gör? Behöver vi hitta på något annat? Men vad? Jag har tömt mina resurser nu på fantasi, och med vintern i antågande är det svårt att hitta på massa saker. I detta läget hade ett icke fruset underlag vart att föredra... Men men, vi får se, låta henne landa igen, och efter det se var vi kan hitta på. Det blir väl att återgå till de eviga promenaderna igen. Det är inte fy skam, men rätt trist i längden... Lilla Descarada, vad ska vi hitta på?? Älskade skrutthästen.