Toleransträning

Valle har en del... vad ska man kalla det... udda grejer för sig... Ticks kan man nog säga att det kan liknas vid.

Han har ett overkligt behov av att använda munnen till allt, det ska bitas, gnagas, nafsas, you name it. 

Vi jobbar ju med att hans beteende ska förbättras, och det där med att hugga som han hade en stark tendens till att göra i början har gett med sig. Detta bara genom att ignorera honom. När han inte fått respons på sina utfall (okej, jag är väl inte helt normalt funtad som inte flyttar på mig när en häst kommer farandes för att attackera... Eller klart jag väljer läget, men Valle har egentligen inte hotat med mening att ge sig på en, det har min känsla sagt i alla fall. Inte normal som sagt...) så har detta sakta men säkert gett med sig. Det är allt mer sällan öronen åker bakåt numera, händer inte alls ofta. 

Men han har kvar det där med att allt ska uttryckas med munnen.

Står han uppställd i gången ska det gnagas på kedjorna. Ska grimma på ska den tuggas på. Ska ansiktet borstas ska antingen jag eller borsten bitas på. Klappar man i närheten av mulen kan man räkna med att en hand fastnar i truten på honom.

Han gör inte detta på ett elakt sätt, mer på ett jag-vet-inte-vad-jag-ska-hitta-på-och-varför-är-det-inte-som-jag-vill-eller-jag-vet-inte-vad-jag-vill-herre-gud-jag-måste-bita-i-nåt!!!

Så nu är det toleransträning som gäller. Har börjat med den simpla grejen att bara lägga handen strax ovanför näsborrarna på honom och håller kvar handen där tills han slutat flaxa omkring med hela huvudet för att komma undan samt försöka använda tänderna för att få bort mig därifrån. Det är nästan så att det verkar som att han får lite klaustrofobi när man håller så. Började med detta i går morse, gör detta med jämna mellanrum (läs så ofta jag får chansen, under promenader, i stallet och så vidare) och idag redan bara han fann sig i det. Bara så där. Skönt!! Ska fortsätta träna med hans tolerans, det är ju egentligen inget energikrävande för honom, inget som gör ont, bara mitt tålamod som sätts på prov. Tur att det är stort när det kommer till djur ;) 

Det ska gå att träna bort hans hysteriska behov av att använda munnen till allt. Något har ju startat det, och genom att på ett vänligt sätt förklara för honom att det räcker med det nu så kommer jag nå målet. Det kommer att bli ett projekt i sig, men när vi fått jobbat med detta kommer bäde han och vi vara glada för det!! 

Fina Valle!!