tisdag 24 mars 2015

Varm i hjärtat

Åh, min fina Valle!!
Varje dag går det framåt, vissa saker med sådär små små steg som gör det lite svårt att se det själv, utan att det kan behövas någon utomstående som ser skillnaden.
Idag var det dags för skoning för Minerva och Valle, och verkning för Svennis.
Vi hade tänkt oss en promenad innan skoningen, men Carolina kom tidigt så det hann vi inte med ;) Så Svennis blev verkad och fick gå ut igen, Minerva stod på tur och Valle sist ut. Jag passade på att åka hem en stund och fixa lite, Gunilla var ändå på plats, annars brukar Carolina klara skoningarna själv, hon är både en superduktig hovslagare och hästhanterare!!
Jag kom tillbaka när det var halvvägs klart med Valle, framhovarna var kvar. Fick uppdateringen att han vart ganska stökig, vevat med benen och vart krånglig. Gunilla distraherade med att klia och borsta honom. 
Jag tyckte dock att han inte var så farlig när jag kom och vart där en liten stund. Jag gjorde inte så mycket med honom, klappade om honom och pratade med honom. 
Carolina frågade efter en stund om det var jag som brukade hantera honom. Ja, jo, det brukar väl vara så att jag tar Valle och Gunilla Minerva. Gissade på det, sa Carolina, för direkt när du kom blev han lugn och har inte alls hållit på som han gjorde när jag inte var där! 
Bara detta värmer nåt så otroligt, jag har själv inte tänkt på det, han är ju som han är när jag är med honom, när jag inte är där så vet jag ju inte hur han håller på. Inte så mycket skulle jag tro, för det hade Gunilla sagt, men i en situation som att stå uppställd och skos gör man ju inte varje dag. 
Att någon som inte ser honom så ofta såg en sådan skillnad när jag kom känns ändå kanon, för man ser ju inte det själv. Mycket blir man hemmablind på och det finns en del som inte kan se själv. Därför känns detta extra bra!! Att Carolina är en såpass duktig hästmänniska gör det lite extra roligt, hon kan häst, inte mer med det. 

Alltså, Valle borde alltså se mig som tryggheten, att han kan lita på mig och vara lugn när jag är med. Det känns så otroligt bra, så bra att jag nästan blir rörd till tårar. Fina killen, jag är så glad för dig!!


2 kommentarer:

  1. Blir nästan tårögd jag med:) så roligt att han blir lugnare i din närhet!
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Uppenbarligen gör man nåt rätt i alla fall :) Kram!!

      Radera