Jag har verkligen glömt hur det är att rida!! Alltså rida på riktigt. Inte bara grundjobba med att skritta och kanske trava lite.
Missförstå mig rätt nu, jag gillar den typen av ridning med, men att inte ha kommit längre än att kanske kunna trava om dagsformen erbjuder efter 2.5 år, det börjar kännas galet och frustrerande.
Och med detta har jag till och med glömt känslan av hur det är att rida, i alla gångarter i samling, med power och på en häst som tycker det är kul och bara väntar på nästa signal.
Och nu, nu längtar jag efter just det. Descarada är en häst som jag bara älskar av hela mitt hjärta, men just nu vill jag bara komma upp på en häst som jag kan känna mig trygg och säker på, inte behöva vara beredd på alla utbrott som kommer, och som kan lite mer. Bara en sån enkel sak som att trava. Och fatta galopp. Jag längtar efter de mest grundläggande sakerna, sånt som jag inte kan göra på Descarada. Vad det gäller ridning på henne har vi lagt ner det helt just nu, och om det någonsin kommer att komma på frågan att göra det igen, det är en bra fråga. Vi får se...
Men som sagt, nu vill jag rida på riktigt. För jag kan knappt komma ihåg känslan av att göra det...
Och bara för det bombar jag inlägget med gamla ridbilder. Mest för min egen skull...
