De som har haft höns länge har hävdat att om man väl skaffat höns är det kört, man blir besatt.
Nä, skulle inte tro det har jag tänkt.
Hade jag fel?? Jupp. Så in i norden fel...
Alltså, mina hönor, och tuppen med naturligtvis är helt underbara. De är mina polare som möter mig på trappan numera där de är lösa ute och jag skulle lätt kunna tänka mig att utöka gruppen rätt bra ;)
Sju hönor har vi nu, och Batman som styr upp allt. Två av dom är av dvärgras, väger knappt ett kilo vardera, och resten är stora, en av de större raserna som finns. Och alla är så personliga!! Och ja, jag vill ha fleeeer ;) Signe fick ju åtta ägg som jag skrev igår (Christian höll på att tappa hakan när jag sa åtta, han tyckte det var lite många ;) ), men man vet ju inte, det kanske inte blir så många kycklingar av dessa. Bäst att gardera sig ;)
På söndag ska jag och Susanne åka på hönsbytardag i Varberg, kan ju hända att det kommer med en höna eller två hem ;) Skulle vilja ha tre små till, de är ljuvliga!! Och jag vill inte ta ägg från de små här och ruva fram, är de befruktade så kan det bli en väldigt oschysst korsning. Så har jag tur blir det några små till :) Eller ett par stora :)
Ja, jag vet, jag är skadad, även på detta planet, så räkna med att ni kommer att få fortsätta läsa om hönor här, haha ;)
Kul det låter!
SvaraRaderaGår de inte till vägen? Skulle varit hypernervös att ha dom lösa så nära vägen:)
Det är verkligen otroligt kul!!
RaderaNja, jag är ganska rädd för det, men de är väldigt duktiga på att hålla sig här, längre ner på gården. Ett par gånger har jag behövt jaga in dem, men det var mest i början när de gick fritt. Skulle de komma lite för långt bort nu så är det bara att ropa på dem så kommer dom :) De är aldrig ute lösa när vi inte är hemma, det hade jag aldrig vågat!