Ok, igår, för första gången i mitt liv har jag tyckt en spindel var söt!!
Och jag lovar, det hade nog de flesta tyckt om denna :)
Nej, det är ingen kattleksak eller fejk, utan levande!! Det ni ;)
Det satt en liten spindel på köksgolvet, knappa centimetern lång, en sån där med lite längre framben, när jag skulle hämta vatten. Tittade på den när jag gick nära, och den lille krabaten blev väl skräckslagen. Den reste sig upp på de bakersta benen och började fäkta som en tok med sina långa framben!! Var bara tvungen att kika närmare på filuren som fortsatte fäkta vildsint mot mig, ända tills den ramlade över på rygg. Tyckte lite synd om den då, så jag backade. Fortsatte kika på den. Efter lite kämpande var den över på rätt köl, och vände sig och hade koll på mig igen. Helt stilla. Tills jag skulle gå förbi den igen. Då vart den en väldans massa fäktande med långa framben igen, och den följde mig verkligen, hela vägen tills jag gått förbi, och gjorde så gott den kunde att skrämma mig. Var bara tvungen att kolla närmare igen, och närjag kom nära så flaxade den så högt att den rätt som det var låg på rygg igen. Tyckte synd om den igen, backade och så var den över på rätt sida igen. Fortfarande med uppmärksamhet på mig.
Kunde inte heller låta bli att tycka den var tok-söt i sitt sätt, och lät den vara (annars åker de ut härifrån), och när jag lämnade köket traskade den vidare, säkert lättad över att vara vid liv.
Jag har aldrig stött på ett sånt här beteende hos en spindel, men jag måste säga att det var både intressant och charmigt!!
Och jag ja, jag tycker verkligen att denna lilla filur var jättesöt!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar