Ja, vad ska man säga? Om veckan fortsätter som den startat så tar jag gärna en veckas lov till.
Vi är ju två som åker härifrån till skolan, mycket praktiskt, bra att kunna samåka. Vi har gjort så att vi försöker köra varannan gång. Idag föll lotten på Petra, så jag mötte upp henne i centrum och vi begav oss iväg. Vi kommer en bit in på skogsvägen, sedan säger bilen upp sig. Totalt. Där blev vi stående som ett par fån där ute i skogen. Men vi vart väl ändå rätt glada och positiva. Jag fick puttat bilen till ett lämpligt ställe medans Petra styrde (mitt eget val!). Dagens träning avklarad! Petras sambo dök upp efter en stund som körde oss tillbaka till centrum så vi kunde ta min bil istället. Vi blev bara en halvtimme sena till skolan, bra jobbat tycker jag!
Men på vägen startar mitt dåliga humör... det finns så fruktansvärt många puckon som kör längs med denna väg! Just nu är det vansinnigt hal och vägkanterna är inte att lita på men ändå håller de flesta hög fart och kör i mitten av vägen.
Men men, i skolan kändes det rörigt, ingen riktig struktur och upplägg och så vidare. Framåt lunch var jag så trött att jag knappt visste vad jag hette. För att inte tala om efter lunch... Pluggade för mig själv, har inte svenska, utan då får jag jobba med det jag behöver. Sagt och gjort, jag började läsa i mitt material till uppsatsen, fortfarande urtrött (och dessutom började magen bli grinig på alla värktabletter igen). Satt där i min ensamhet och rätt som det var somnade jag med näsan i boken, oops.. Jaja, vaknade rätt snabbt i alla fall.
När dagen äntligen var slut i skolan så vände vi återigen hem på den helt galet dåliga vägen. När det töar där blir den glashal, och gruset stannar inte så länge. På sina ställen är vattnet från dikena upp på vägen, ytterligare lite isbana och dessutom hade vägen "töat bort" på ett ställe, det har runnit vatten i djupa fåror över vägen, det slog som bara den i bilen när vi körde över, vi hade knappt styrfart för att det inte skulle ta så illa, tur det annars hade det nog blivit dåligt.
Men återigen möter man idioter som inte fattar att det är halt och att vägen är smal. En vi mötte sladdade bra efter att ha kommit förbi oss, bara tur för den att den inte körde i diket.
Jaja, kom hem i alla fall, och behövde då in på datorn för att hitta några bilder som skulle skickas iväg. den var urseg att starta, men tillslut så... då ringer pappa och ber mig komma ut med bygglampan vi lånat. Ja, inga problem, förutom att datorfan hängt sig totalt och jag inte fick kontakt med den överhuvudtaget så den var omöjlig att stänga av. Drog tillslut ur kontakten och åkte iväg med lampan. Skitväder ute, blåser och snöar, fruktansvärt onödigt tycker ju jag. Väl hemma igen får jag faktiskt igång datorn som den ska, fick skickat bilderna, fixat mig lite mat, och tvättat lite. Humöret börjar bli bättre igen som tur är, och jag ska snart gå ner och hänga upp tvätten.
Som sagt, hoppas det blir en bättre kommande vecka.
Vill ha sol och värme -nu!!