Det är på två händer jag kan räkna de gånger jag ridit ut och allt bara gått sådär bra de senaste åren, allt känts avslappnat och det bara flutit på.
Visst, innan Minerva blev skadad så hade vi flera fina uteritter, men det var oftast att det fanns något som inte kändes lugnt, den andra hästen (Kola) var ofta inte till ro. Med min gamle Jason var uteritter inte något nöje överhuvud taget, för att inte åka i backen när han hela tiden skyggade för saker, eller drog i galoppen, så satt man tillslut hela tiden på helspänn, vilket i slutändan blev en ond cirkel. Detta medförde att det tog lång tid att koppla av på Minervas rygg. Det är också en anledning till att turerna med henne som vart sådär perfekta dröjde.
Nu efter att vi att igång hästarna har vi haft lite problem, mycket "vi-vill-vända-och-g- hem-och-ni-har-inget-att-säga-till-om", Descarada har fjantat runt, kastat sig ut i vägen och så vidare.
Men idag.
Nu kom den. Den där perfekta ridturen. Vi hade bestämt innan vi red vilken runda vi skulle ta, inte särskilt lång och bara skritt. Klättring stod ju på schemat, och tanken var muskelarbete.
Så blev det. Och rundan gick så bra, inget fjantande, inget vinglande, inget stökande, inget störande runt om (ok, ett par älgloppor störde väl idag en del, men vi blev av med dom rätt snabbt), och båda hästarna bara var nöjda och traskade på, lika glada som vi. Minerva var avslappnad, jobbade på som bara den, och såg verkligen fin ut! Gunilla lät henne gå i lite skänkelvikning och samlade henne även korta stunder mer än vad som är gjort nu på länge. Descarada gick på som bara den, var helt övertalbar i början på turen när hon hade en tanke på att gå en annan väg än vi tänkt, gick stabilt framåt utan att vingla, sökte sig i form, fixade lite skänkelvikningar, vilket är underbart, för de har inte suttit innan, bara några enstaka steg, men nu gick och i skänkelvikning från ena sidan till andra på vägen!! Hon valde att följa mina tankar om vilken väg vi skulle ta, och allt bara gick hur bra som helst!!
För första gången på länge kändes det helt tryggt att rida ut, och så otroligt roligt!!
Har vi dom bästa hästarna eller har vi?? ;) Helt underbara är dom!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar