Jag har knappt orkat titta in på datorn, än mindre här, istället har all energi gått åt till katterna. Som är halvt galna.
Det går verkligen upp och ner här. Det som är positivt med det är att det inte bara är konstant bråk som det var i början.
Visst igår lugnade de ner sig något framåt sena eftermiddagen. Men sen var de igång igen. Vi har nu valt att bara börja med att få Beata och Doris till att bli sams, och när det är helt hundra tar vi in Sunny i det hela. Emellanåt träffar de Sunny en och en, för att hålla kontakten levande. Då fungerar det ganska bra. När vi försökt alla tre så är det Sunny som åker på fruktansvärt mycket stryk från båda, de gaddar ihop sig mot henne, och hon blir förutom jagad, bankad och vrålad på även skrämd från vettet. Funkar inte. Nattetid är Beata själv med Christian i hallen, köket och övervåningen, medan Doddo och Sunny får sova med mig i vardagsrummet och gästrummet. Det går ganska bra att ha de två lösa ihop så länge de inte kommer för nära varandra, och gör de det märker jag det och kan säga till.
Det kan verka dumt att sära på dem på natten, men det är av en orsak, vi vill inte ha några olyckor om de drar igång när vi sover, trappan är trots allt ett favoritställe att fajtas på...
I morse rök de ihop flera gånger, först framåt ett-snåret, när de var som tröttast efter allt galande och fäktande, somnade de, Beata i soffan uppe och Doris i mitt knä nere. Då gick jag upp och satte mig jämte Beata med Doddo i knät, och det gick faktiskt bra. Inte så att de ville komma varandra så nära som de vart förut, men det var ett steg på vägen. Gjorde så senare under eftermiddagen med och de låg kvar, till och med så att de fick lite kontakt med varandra utan gnäbb. Sedan valde de att sova på var sitt ställe på övervåningen, och vaknade inte förrän Sunny började hålla låda på nedervåningen. Då gastade dom på varandra igen, men flög inte ihop tack och lov.
Nu ikväll har vi till och med kunnat äta i vardagsrummet med dörren ut till hallen öppen, så att de kunnat komma och gå som de ville. De gormar en del, men ingen fight. Sedan fick Beata vara inne hos Sunny nån halvtimma tillsammans med Christian, och det gick ganska bra. Nu sitter jag i vardagsrummet, öppet in till gästrummet där Sunny väljer att hålla till och Doris sover jämte mig. Men innan hon somnade var hon bara tvungen att gå in och lappa till Sunny.
Men det håller på att ge sig. Om det tar några veckor till gör det inte mig nåt, mer än att det kommer att ta på krafterna, och att man självklart blir ledsen när de inte kommer överens. Men bara det löser sig så får det gå bara. Jag får fortsätta sova i gästsängen så länge det behövs. Men jag längtar till sovrummet och min säng. En hel natts sömn hade vart grejer det. Flickorna bestämmer när det blir. Jag hoppas på snart. För jag vill inte att de ska vara osams :(
Mina tre älsklingar, ta och bli sams nu!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar