torsdag 11 september 2014

Och igen har det skitit sig...

Detta är helt ofattbart.
Är det aldrig nog? Hur mycket ska en liten katt behöva genomlida??
Älskade Beata, jag vet inte vad jag har gjort för fel, vem jag retat för att du hela tiden ska råka ut för en massa jävelskap. Kan vi alla vara överens om att detta är det sista som du ska vara ute för och sedan få vara frisk?? Nyss hade du igen problem med förstoppning, som vi kunde lösa på egen hand hemma visserligen, men det var liksom ytterligare en sak på listan som börjar kunna göras lång, även om just detta inte var så farligt. Det kan vi leva med.

Men nu är det dags igen.
Ett juvertumörhelvete har börjat växa på min älskade Beata mage. Detta är liksom inte sant?! Upptäckte den imorse,  och den har kommit fort, för jag känner igenom katterna noga och ofta, och inte känt innan. Nu i storlek som en ärta. Jag kan ha missat den ett tag innan den blivit så här stor, den är inte lätt att hitta tillbaka till, ganska troligt att det är så...
Men en juvertumör?? För satan, nu får det vara bra :( Hur ska detta gå??
Naturligtvis har jag pratat med Gustaf ikväll, och vi har tillsammans med honom kommit fram till att Beata ska opereras, den är såpass liten än att det är stor chans att få bukt med den. Kommer att bli i nästa vecka. Men det är en omfattande operation, för hela juverraden ska tas bort.
Detta kanske låter mycket att göra i mångas öron, men för mig är det inte det, hon är värd en chans till livet, och så länge det inte görs bara för min skull, för att jag inte orkar annat än att försöka och försöka, utan att det görs för hennes skull, att utsikterna är såpass goda att det är värt det, då finns det inget annat alternativ än att hon ska få chansen att fortsätta leva. För en obehandlad juvertumör leder allt som oftast till döden inom en snar framtid. Och finns det hopp om att hon kan få leva och må bra länge till, ja , de får det bli så.
Men sen kan hon väl få vara frisk? Snälla?? Nu är liksom hela jag dränerad på energi, detta var droppen... Men ska hålla modet uppe, för Beata skull.

Älskade, finaste Beata

1 kommentar:

  1. Men, nähä! Stackars lilla Beata & stackars dig!! Hållar alla tummar och tassar på att det kommer bli bra!! Kram ❤

    SvaraRadera