Jomen, nu har en av mina älskade katter vart i farten igen och hittat på hyss!!
Denna gången vart det Sunny som lurade till det ;)
Nu när våren anlänt så var det dags för att katterna skulle få vara ute i sin fina bur, den ligger bra till, det är nästan alltid lä där, och solen lyser gott på dem där. Så här om dagen så tog jag ut dem och satte mig själv i en stol jämte och njöt av solen.
Dock tyckte katterna att det inte riktigt var den temperaturen som de egentligen föredrar, så det blev en del tjatande där innifrån buren. Men inte gick det någon nöd på dem, de kunde ju sola som bara den och de hade både en filt att gotta sig i och transportburen som har filt i sig att krypa in i om det skulle vara så.
Men efter en stund fick jag väl lyssna på deras uppmaningar och bära in dem. Vände ryggen till för en kort sekund innan jag gick in till dem. Vänder mig om och går in i buren och där finns bara två katter, Sunny syntes inte till. Det finns inte en chans att de kan ta sig ut, det är omöjligt för dem. Så jag var inte bara halvt dödsförskräckt för att hon skulle vara borta, för samtidigt sa hjärnan till mig att hon kan inte ha rymt, omöjligt!! Snacka om att det rörde sig motstridiga tankar i huvudet på mig just då.
Samtidigt som jag ser mig runt i buren hör jag ett välbekant klagande som bara kan tillhöra Sunny. Och det kommer underifrån det lilla huset de har i buren!
Hon hade med andra ord tryckt sig under huset, och låg därunder och gnällde... Nu kan jag inte tro att det var direkt skadligt för henne att hon var därunder, eftersom hon själv tagit sig under och kunde uppenbarligen röra sig rätt bra därunder, men fram lyckades hon inte komma igen. Där tog det stopp! En tass och en nos fick hon fram. Med andra ord hittade hon inte tillbaka till det alldeles utmärkta stället hon tog sig in på som uppenbarligen erbjöd en större springa än vad det var resterande delar runt om huset. Så jag fick helt enkelt tippa huset så fröken äventyrare kunde ta sig fram igen...
Dagens gladaste katt stoppade jag in i transportburen och bar in kan jag lova!!
Att hon hittar på sånt här förvånar mig inte ett dugg ;) Och skulle det hända igen ska det inte vara någon fara, vi har dem alltid under uppsikt när de är ute i sin bur, så vi kan komma till undsättning nästa gång hon kryper under, för det lär nog hända igen om jag känner henne rätt ;)
Dom har det rätt härligt i sin fina bur trots allt :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar