Tårarna har sprutat...

Ja, nu är det slut. Det är över. Och det känns riktigt trist.

Ingen mer Allmän Linje för mig. Ingen mer Viskadalens Folkhögskola. 

Dessutom började morgonen med att jag körde på en lite större fågel, en nötskrika landade bara ett par meter framför bilen, inte en chans till att väja eller stanna, både jag och Petra blev alldeles förskräckta, vi vände tillbaka för att se så den inte plågades, men den var redan helt död, ändå skönt att den inte behövde lida. Stackaren :(

Sedan var ju det dags för avslutningen i skolan. Alla klasser träffades först och hade lite framträdanden, och blödig som jag är var jag nära gråten redan då. Sedan följde middag, naturligtvis med en del tal, knappt jag kunde hålla tillbaka tårarna då heller.

Det sista samlades vi i klassrummet för att säga hejdå och avtacka lärarna. Vem började inte storgrina då? Jo, jag naturligtvis... ;) Fick med min några fler, har en börjat är det inte alltid lätt att hålla tillbaka det ;)

Jamen, det tog en stund innan jag sansade de rinnande ögonen, därefter tog vi ett par kort ute, och sedan gick lärarna. Vi andra pratade en stund innan vi skiljdes åt. Sorgligt!!

Fasen, detta har vart en otroligt rolig tid! Jag kommer att sakna detta jättemycket.

Visst fanns det grejer jag inte var särskilt glad i till exempel uppsatsarbetet, men nu är även det klart. Matten klarade jag ju bättre än väntat, och jag kan lova att vår mattelärare fick ett extra tack idag, för utan henne hade det inte gått. Jag är alltså färdig med denna skolan. Vemodigt!!

Det har vart en del trassel under tiden vi gått där, så pass att jag stundtals ångrat att jag valde att börja där. Flera lärare blev uppsagda, och den ena som vi hade kvar såg det osäkert ut för med. Men tack och lov blev han kvar. Men trots att det trasslat så kan jag säga att jag så här i efterhand inte ångrar ett ögonblick att jag hängde i!

Jag har numera min högskolebehörighet!! :) 

I nästa vecka skickas omdömena ut, så än kan jag inte slappna av helt, men jag är inte så orolig trots allt.

Men vad jag kommer att sakna alla. Speciellt vi som höll ihop, det är ju ofrånkomligt att det bildas grupper, och jag kommer att sakna dem!! Petra är den jag säkert kommer att träffa, hon är ju trots allt samordnare på mitt jobb :) Det känns bra, känns inte som man släpper allt då :) Och så planerar vi allihop ett besök på Liseberg, det kommer att bli urkul! Längtar redan ;)

På måndag kommer det kännas konstigt, inte någon skola att åka till. Tomt. Väldigt tomt. Tillbaka till vanliga vardagen nu då, med jobb och allt annat. Nu är det förhoppningarna att jag kommer in på sjuksköterskelinken i höst som jag är spänd över. Hoppas så att jag kommer in!!

 Glad sommar!!