En bortkommen Nolla i Götet. Eller snarare hur en lantis hanterar att hamna mitt i en storstad...

Ojoj, så många intryck det var idag!

Begav mig iväg till Göteborg idag, det var introduktion av Nollningen på skolan idag, så nu kan jag officiellt kalla mig Nolla ;) Och nu känns det som att allt är på gång!! Känns bra minsann!

Började med att för första gången på ungefär 10 år sätta mig på en buss (sant dessvärre) med en lättare förvirring redan där. Jösses vad hände med att betala med mynt, eller de traditionella busskorten som man stoppar ner i en liten låda och bussis tar betalt utefter vad man säger för destination?? Nä, nu är det blippkort som gäller, och man ska själv trycka på knappar för att man ska resa mer än en zon... Jag är nog från stenåldern trots allt... Att jag sedan skulle byta till spårvagn och där då uppenbarligen inte behövde blippa med mitt kort ökade förvirringen lite mer ;) Bytte några ord med föraren så jag verkligen skulle vara på det klara med det hela, råkade säga i förbifarten att det är typ andra gången i mitt liv jag åker spårvagn... det är nog sådana som mig de suckar över och skrattar lite uppgivet åt, haha! 

Uppsamling nedanför skolan, och sedan blev det rundvandring, som jag inte blev så mycket klokare av. Jag behöver en karta, en väldigt detaljerad sådan, gärna med tillhörande kompass!! Eller varför inte en Gps bara över skolans område?? Efterlyser en sådan starkt, jag har ingen aning om hur jag ska kunna hitta rätt på detta ställe!! 

Förutom rundvandring blev det även en liten tipspromenad, jag kunde EN fråga, inte illa ;) Samt inskrivning i kåren och utdelning av sånghäften och nolleband. Riktigt goa människor jag kommer spendera de närmsta tre åren med! Så kändes det i dag i alla fall!!

Sedan var det hemgång. Och nu kan jag säga att förvirringen var TOTAL. Jag kom inte ut från området samma väg som jag gick in och hade inte en blekaste aning om vart jag var... och att jag utöver det skulle hitta lämplig spårvagn och buss tillbaka hem hade ju vart bra, men om man inte hittar hållplatsen kan liksom det kvitta... Behöver jag säga att mitt lokalsinne är rätt kasst?? 

Gick en liten stund, och ungefär här la mitt knä in en sjuklig protest och sa att nu har det blivit föööör mycket av denna vara och i protest började det värka sönder. Tur att det ska lagas nästa vecka... 

Men jag hittade tillslut till hållplatsen och kom med en spårvagn ner mot Korsvägen vid Liseberg (var tvungen, det är det enda som har fastnat idag, haha!) där jag liksom hamnade i ett tillstånd av stressad-lantis-på-vift-i-storstaden-med-total-förvirring... Det är ju inte en hållplats, utan i mina ögon hur många som helst på ett och samma ställe, och den jag skulle till kunde jag inte hitta!! Ångesten lyste nog om mig... 

Men efter lite virrande och lite hjälp från en medmänniska hamnade jag tillslut rätt!! 

Blippkortet blev kanske rätt använt på hemvägen, är lite osäker där, men kan ju hoppas, annars är väl kortet tömt till nästa gång det är dags för en tripp till Göteborg. 

Och det blir på torsdag, då är det dags för inskrivning på sjuksköterskelinjen, då vill det till att vara i tid, missar man det, missar man hela utbildningen, då lämnas nämligen platsen man har över till någon annan, för att inte registrera sig på torsdag är detsamma som att man inte vill ha sin plats. Så det känns lite pressat ;) Men har jag klarat denna dagen ska jag nog allt klara nästa med! 

Det var inte många timmar jag var borta idag, men herrejösses så trött jag är!! Det var lite väl många nya intryck, upplevelser och nytt folk idag, är toktrött!! Nu ska jag sova... natti!!

Bjuder på en avstressande sommarkvällsvy så här dagen till ära :)