Viljornas Kamp

Idag har jag och Descarada utövat viljornas kamp...

Vi har alltid haft lite problem att svänga av från vägar, in på en annan väg, men det brukar gå efter lite övertalning. Men idag var det inte övertalningsbart för fem öre... Det hjälpte inte ens att Minerva stannade och till och med gick iväg in på vägen vi skulle in på, nänä, hon skulle framåt... Hon taktade, samlade sig så till den milda grad att enda utvägen var uppåt (ok, att hon kan samla sig så tyder ju på något positivt egentligen, men just nu var det inte riktigt det jag var ute efter...), stökade över vägen, kutade iväg när jag lättade i tygeln, gick emot varje hjälp jag gav... Och hela tiden med öronen spikrakt framåt, hon verkade väldans glad över sitt beslut om att vi bara skulle gå rakt fram ;) Hon testade mitt tålamod till tusen kan jag lova. Jag blev tillslut overkligt trött på henne. Inte ens att Minerva kom upp jämte oss och försökte fösa henne runt i en vändning hjälpte. Vågade inte strula för mycket med henne heller, för vi var trots allt på en väg där bilar kan komma rätt fort. Så när vi kom till golfbanans parkering så gjorde vi med Minerva och Ebbas hjälp en större volt så vi tillslut hamnade på rätt spår. En bit tillbaka på vägen och sedan in på vägen som vi tänkt från början. Inga problem efter detta. Lite trav och lite klättring, sedan hemåt. I lugn och ro. 

Trodde jag ja!! 

Nä, när vi kommit så vi bara var en sväng bort från att se stallet fick hon en ny knäpp. Då gick det inte att gå vid väggrenen! Nepp, alldeles omöjligt, så då dansade hon ut på vägen, till andra sidan. Minerva tittade och undrade vad hon höll på med... Inget som hon reagerade på runtom, utan bara bestämde sig för att hon inte skulle gå där. Naturligtvis kom det en bil... Den stannade lugnt och väntade in oss. När detta hände blev jag redigt grinig, morrade ordentligt på henne. Så hon trippade över till rätta sidan av vägen, stod still när bilen åkte förbi, sedan kunde hon gå som hon skulle igen. Bara efter några meter, när hon skött sig fint satt jag av och gick resten av vägen. Kändes som ett bra beslut. 

Överlag var hon ettrig i all hantering idag, men inte omöjlig. Ett bakslag får man ibland, och det kom nu. Descarada har hittills gått från klarhet till klarhet, och när vi får lite ordning på detta har vi en ännu bättre häst än innan. Hon är bra underbar vår Descarada, trots dagens påhitt!!