tisdag 18 mars 2014

Allt är en följetång...

När man tror att nåt är bra, att det är en sak mindre att oroa sig för, dyker det upp något nytt som ska gro som ett jäkla ogräsfrö i skallen på en. 
Beata vart ju piggare nu, och magen verkar funka, hon äter och så vidare. Dock kom nästa bakslag nu. Hon kräktes ikväll. Bara vätska, och det låter kanske inte så illa, men en relativt nyopererad katt ska inte kräkas. Hon får ju medicin, smärtstillande, och ska ha det ikväll med, men kanske vart det den som ställt till det? Kunde vara en biverkning av den. Så ringde och telefontrakasserade Gustaf i vanlig ordning, och han tyckte hon skulle sluta med medicinen, då detta är troligt orsakat av den. Så inget mer av den. Det är ju som när vi äter smärtlindring, magen kan bli rätt irriterad. Tror det kommer gå bra utan den ändå. 
Men som vanligt kan inte min överanalyserande oro-sig-för-allt-hjärna låta detta vara utan nu kör den för fullt. Behöver jag säga att jag skulle behöva få lite ro nån gång? Skulle behöva lite sömn...
Annars så har alla katterna kunnat vara tillsammans ikväll, Sunny tycker Beata är lite läskig fortfarande, vågar inte riktigt vara nära henne än, men det går bra ändå. Doddo verkar tycka läget är ok nu, och la sig på Bata och somnade nyss. Men de kan inte låta bli att gruffa lite när de är pigga och vakna, lite måste man ju slå på varandra. Än så länge inget större fajtandes, men lite tassdunk i huvudet på den andra, det måste man ju. Det ger sig nog snart.

Alice, lilla hönan, var något mindre pigg idag, och jag tycker att det fortfarande rosslar om henne, så imorgon blir det en antibiotikakur till henne, Gustaf ringer in recept på det då. Nu får vi tro att det biter, och att hon repar sig fort nu, det kan inte vara roligt att sitta själv i en liten bur. Ägg la hon idag ändå, hon är duktig min lilla höna. 


På tal om ägg, nu har den femte hönan kommit igång med värpandet, lilla Stina som är av samma ras som Alice la sitt första ägg idag. De är så små och söta!! Sånt här blir man glad av i alla fall :) 


Var i stallet en stund, fixade där och pysslade med hästarna. Mysigt men blött. Och var alldeles för trött för att kunna orka få ut nåt större av det idag. Så det blev lite borst och klapp, innan jag åkte hem. Saknar att hålla igång i stallet, det är bra för både kropp och själ, men just nu är det lite mycket av allt. Ordar väl upp sig snart. Längtar efter en härlig ridtur i skogen nu.

Min vackra Doris!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar