Har ju ända sedan jag fick kortisonsprutan förra veckan mått rätt risigt, har stundtals känt riktiga influensasymptom som kommit och gått, utan att ha influensa. Igår började knät värka igen, och samtidigt kom symptomen igång igen och har inte gett sig, och idag var jag redigt yr i kolan och hade noll koll samtidigt som frossan kom och gick som den ville. Så jag funderade på om det fanns ett samband, att det kanske kunde ha följt med nån bakterie med nålen när den sattes i min knäled. Så jag ringde till ortopeden för att kolla.
De var inte helt nöjda med att jag väntat så länge med att höra av mig (nej, jag är inte den som i onödan ringer och kollar saker, det ska ha gått ganska långt...), och utan att låta mig få en syl i vädret krävde de att jag skulle in till akuten för att få en infektionsbild och eventuell behandling.
Jaja, vad gör man? Jo, man försöker slingra sig. Men nej, jag lyckades väldigt dåligt med det. Så det blev en tur till akuten idag.
Hamnade efter lite om och men tillslut på akutvårdcentralen nere i centrum, efter att ha vart på "vanliga akuten", vilket jag egentligen var tacksam för, för det gick fort, och blev väldigt väl bemött. Prover togs och som tur var visade de inte något som skulle ställa till med någon fara. Allt detta kan istället vara ångest- och stressrelaterat, och det bröt ut på allvar förra tisdagen då jag var i det närmsta i chock efter sprutan. Och att det kom tillbaka i stark styrka nu när knät börjar göra ont igen. Att det finns mycket annat runt omkring (utbildningar, jobb osv) gör ju inte allt lugnare. Men jag känner mig lugnare nu i alla fall.
Och jag kan bara vänta, och ta det lugnt i min takt, så ska detta nog släppa.
Detta fick mig till och med att söka ytterligare en utbildning, Biomedicin. Verkar riktigt intressant! Och ska gå igenom hela listan där sena anmälningar är möjligt väldigt noga och anmäla mig till fler utbildningar. Men sjuksköterska kommer ändå att stå högst, så om jag kommer in på reservplats där tar jag det i första hand.
Vi får se hur det blir! Allt ska nog ordna sig. Jag vägrar tro annat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar