måndag 16 juli 2012

Mina katter är ju som sagt lite... annorlunda...

De är störtsköna mina katter, många nya påhitt, kanske lite allt för ofta ;)
Nu är det så att Beata och Doris har hittat en ny favoritsovplats. På hatthyllan. Varför inte liksom? Om man nu kan komma upp dit så är det klart att korgen där uppe är en ypperlig plats att sova på. Hur tar de sig dit då? Jo, först upp på byrån, sedan vidare upp på dörren, sedan hopp över till hatthyllan. Vägen därifrån är lite mer ostabil, så då tar man för säkerhets skull och springer på dörrkarmen när man ska över till dörren. Den är ju så bred, hela nån halv centimeter, så det är ju inte så svårt...
Hur som helst, de är nöjda med sin nya sovplats, godingarna :)

 Råkade väcka de två skönsovande katterna när jag kom hem...

Doddo blev som vanligt väldigt gosnödig och gör sitt bästa för att övertala matte att komma upp till "nästa våning" för gos ;)

 Men eftersom jag inte kommer upp så bestämmer hon sig för att ta sig nedåt...

 ...och samtidigt demonstrerar det skickliga dörrkarmsspringandet ;)
 Gör om det om ni kan! ;)

5 kommentarer:

  1. Åhh va söta dem är! Hihi, det där med att hatthyllan är favoritplatsen känner jag igen, min lilla Daisy håller till på vår mest hela dagarna. Första gången kunde jag inte förstå vart hon hade tagit vägen, hade hon rymt? Jag blev oerhört lättad när jag hittade henne högst upp i hallen, på vår hatthylla :)

    Nosgos och Kärlek till er <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är dom :)Ja, höga platser är väldigt trevliga ;) Haha, ja, exakt samma känsla sprang vi runt med här hemma innan vi hittade Beata i korgen där uppe första gången ;) Väldig lättnad att hitta henne där då!!

      Kramar på er <3

      Radera
  2. sv; tack!

    han härjar i hagen, drar 190 i nedförsbacken som är lerig och nedre delen av hagen är ganska knölig så han har väl trampat snett eller något. Har sån lust att ställa honom i paddocken så han inte skadar sig för det är han expert på!

    SvaraRadera
  3. Den där dörrkarmsbilden är ruskigt imponerande, både att du hann ta den och att katten inte ramlade ner. Ingen av mina klumpedunsar till långnosar hade klarat det där, ingen.

    Jag och trion är djupt imponerade.

    SvaraRadera
  4. Tro mig, jag är lika nervös varje gång de gör sådär! Doddo är dessutom den mest klumpiga av alla tre.. Men detta går fint tydligen, svårt att hålla dem därifrån när de väl kommit på hur de gör för att ta sig upp och ner!
    Bilden är en ren ögonblicksbild, ren tur att jag hade den framme efter att ha vart ute och fotat.

    Hihi, här är en matte som är rätt bra imponerad över dessa trapetskonster med ;)

    SvaraRadera