Oväntad stallkväll

Kom hem för en liten stund sedan efter att ha vart i stallet. Inte något jag räknat med ikväll, men Minerva som uppenbarligen gillar att få oss nervösa kunde inte tugga och svälja sitt hö... Hon fick in det en bit i munnen men utan att kunna tugga, och sedan kom det ut igen. Lite hängig och något varm. 

Vi började titta i munnen på henne, så gott det gick. Gick sådär. Därefter stoppade jag in handen i truten på henne och försökte få tag på hennes tunga, vilket också gick sådär, men efter lite brottandes med den så började det ramla ut bös ur munnen på henne, det verkar som att det packat sig under hennes tunga! Väldigt skumt. Men vi verkade ha fått bort allt, för efter en liten stund så piggnade hon till och började äta! Så underbart skönt! Jag och Gunilla stod kvar en stund och pratade efter det, plus att Gustaf ringde (som vi sms'at några gånger under hela proceduren ;) ) och vi pratade med honom en stund med om allt mellan himmel och jord. Minerva återgick till  sitt vanliga jag, och det kändes helt ok att natta hästarna och vända hem igen. Men alltså, varför ska de behöva skrämma en så här?? Suck... Jaja, så länge det går bra så får det väl vara så!! 

Vackraste hästen!!